Terminologi i kvalitetsarbetet

Utvecklingen och implementeringen av KTH:s kvalitetssystem medför att en del ny terminologi blir aktuell. Det är viktigt att känna till denna terminologi och att hålla isär begreppen så att inga missförstånd uppstår i kommunikationen internt och externt. Särskilt de två övergripande delarna i kvalitetssystemet - kontinuerlig uppföjning respektive regelbunden granskning - är viktiga att inte blanda samman. Nedan presenteras de mest förekommande begreppen och även den engelska översättning som används vid KTH.

Kontinuerlig uppföljning (On-going monitoring)

  • Årlig intern uppföljning.
  • Leds av dekanus och prodekanus.
  • Syftet är kvalitetssäkring och utveckling av KTH:s utbildning och forskning inklusive samverkan.
  • Innebär uppföljning av samtliga skolors fakultetsutvecklings- och kompetensutvecklingsplaner
  • Innebär uppföljning, i form av programanalyser, av KTH:s samtliga program. Samt uppföljning på aggregerad nivå via skolrapporter som sammanfattar analyserna av respektive skolas program.
  • Innebär uppföljning av all forskning på institutionsnivå och sammanfattande rapport på skolnivå.

Regelbunden granskning (Periodic review)

  • Sker vart sjätte år.
  • Utförs av externa bedömare.
  • Syftet är kvalitetssäkring och utveckling av KTH:s utbildning och forskning inklusive samverkan.
  • Innebär att ansvariga för utbildning och forskning genomför en självvärdering. En extern bedömargrupp granskar utbildningen med hjälp av självvärderingen och intervjuer som huvudsakliga underlag. Bedömargruppen sammanställer en granskningsrapport med bedömningar, identifierar utvecklingsområden och lämnar åtgärdsförslag.

Granskning av kvalitetssäkringsarbete (Review of quality assurance processes)

Universitetskanslersämbetet genomför granskningar av kvalitetssäkringsarbetet vid alla svenska lärosäten i sexårscykler. Fokus för granskningen är att bedöma lärosätenas egna system för kvalitetssäkring av utbildning (och från och med 2020 även för forskning).

Självvärdering (Self-evaluation)

En självvärdering är en rapport som ledningen och de som är engagerade i verksamheten skriver. En självvärdering innebär att verksamheten ska både beskrivas och värderas av dem som är involverade. Självvärderingen innebär en egen reflektion över det som görs, hur det görs, hur bra det fungerar och varför det görs som det görs.

Kollegial bedömning (Peer review)

Kollegial bedömning innebär att de sakkunniga är kollegor inom samma utbildnings- eller forskningsområde.

De är i regel verksamma vid ett annat svenskt eller utländskt lärosäte. De ska vara opartiska och oberoende i förhållande till den verksamhet som granskas.

Bedömargrupp (Assessment panel)

En grupp sakkunniga utsedda att genomföra en specifik, avgränsad utvärdering.

Kvalitetssystem (Quality assurance system)

Kvalitetssystem är den term som oftast används på lärosätesnivå för de olika styrdokument, processer och rutiner som syftar till att säkra och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning.

Kvalitetssäkringssystem (Quality assurance system)

Kvalitetssäkringssystem är den term som används på nationell nivå (UKÄ) för de olika komponenter, dvs. examenstillståndsprövningar, utbildningsutvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete och tematiska utvärderingar som syftar till att säkra och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning vid svenska lärosäten.

Kvalitetssäkringsarbete (Quality assurance work)

Begreppet innefattar kvalitetssystem och arbetet med att utveckla kvalitetssystemet. Begreppet innefattar samtidigt det faktiska kvalitetsarbetet, så väl säkring som utveckling, som sker inom ramen av kvalitetssystemet.

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:Magnus Johansson
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2019-10-29