Terminologi i kvalitetsarbetet
Utvecklingen och implementeringen av KTH:s kvalitetssystem medför att en del ny terminologi blir aktuell. Det är viktigt att känna till denna terminologi och att hålla isär begreppen så att inga missförstånd uppstår i kommunikationen internt och externt. Nedan presenteras de mest förekommande begreppen och även den engelska översättning som används vid KTH.
Granskning av kvalitetssäkringsarbete (Review of quality assurance processes)
Universitetskanslersämbetet genomför granskningar av kvalitetssäkringsarbetet vid alla svenska lärosäten i sexårscykler. Fokus för granskningen är att bedöma lärosätenas egna system för kvalitetssäkring av utbildning (och från och med 2020 även för forskning).
Självvärdering (Self-evaluation)
En självvärdering är en rapport som ledningen och de som är engagerade i verksamheten skriver. En självvärdering innebär att verksamheten ska både beskrivas och värderas av dem som är involverade. Självvärderingen innebär en egen reflektion över det som görs, hur det görs, hur bra det fungerar och varför det görs som det görs.
Kollegial bedömning (Peer review)
Kollegial bedömning innebär att de sakkunniga är kollegor inom samma utbildnings- eller forskningsområde.
De är i regel verksamma vid ett annat svenskt eller utländskt lärosäte. De ska vara opartiska och oberoende i förhållande till den verksamhet som granskas.
Bedömargrupp (Assessment panel)
En grupp sakkunniga utsedda att genomföra en specifik, avgränsad utvärdering.
Kvalitetssystem (Quality assurance system)
Kvalitetssystem är den term som oftast används på lärosätesnivå för de olika styrdokument, processer och rutiner som syftar till att säkra och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning.
Kvalitetssäkringssystem (Quality assurance system)
Kvalitetssäkringssystem är den term som används på nationell nivå (UKÄ) och som inkluderar så väl de olika komponenter, dvs. examenstillståndsprövningar, utbildningsutvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete och tematiska utvärderingar som UKÄ ansvarar för som det kvalitetssäkringsarbete och kvalitetssystem som lärosätena ansvarar för.
Kvalitetssäkringsarbete (Quality assurance work)
Begreppet innefattar kvalitetssystem och arbetet med att utveckla kvalitetssystemet. Begreppet innefattar samtidigt det faktiska kvalitetsarbetet, så väl säkring som utveckling, som sker inom ramen av kvalitetssystemet.
Kvalitet respektive hög kvalitet (Quality versus high quality)
Kvalitet kan sägas betyda egenskap eller beskaffenhet t.ex. storlek, längd, höjd, tyngd, färg, form, utformning, material, beståndsdelar, innehåll, temperatur, hastighet, frekvens, volym, smak, lukt, konsistens osv.
Hög kvalitet kan sägas var det som har egenskap(er) och beskaffenhet(er) som är ändamålsenliga och effektiva. Hög kvalitet beror på användningsområde, syfte, mål och ibland även preferenser så som tycke och smak.
I högskolelagen och i högskoleförordningen anges en del generella krav och mål för utbildning på olika nivåer.
I högskolelagens första kapitel anges b.la. att universitet och högskolor ska avpassa sin verksamhet så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. T.ex. anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och forskning, konstnärliga forskning samt utvecklingsarbete. Det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i utbildningen.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har, i dialog med högskolesektorn, tolkat kraven i högskolelagen och i högskoleförordningen och följer på så sätt upp vad som gemensamt definierats som hög kvalitet inom högre utbildning. UKÄ granskar utbildningarnas kvalitet inom sex olika så kallade bedömningsområden: Styrning och organisation; Förutsättningar; Utformning, genomförande och resultat; Jämställdhet, Student- och doktorandperspektiv samt Samverkan och arbetslivsperspektiv.
Slutsats: En utbildning som motsvarar dessa krav och uppnår dessa mål på ett ändamålsenlig och effektivt sätt kan därför sägas ha hög kvalitet utifrån lag och förordning samt även utifrån Europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring inom högre utbildning. Samtidigt finns det flera intressenter som har krav och förväntningar som också påverkar vad som kan anses vara hög kvalitet. Viktiga intressenter är bland andra studenter/doktorander och arbetsgivare.