Kvalitetsarbete inom utbildning
KTH jobbar systematiskt med kvalitetsarbete inom utbildningar på alla nivåer. Här hittar du vilka delar som ingår i KTH:s kvalitetsarbete för utbildning, hur arbetet genomförs och hur ofta.
KTH:s kvalitetsarbete för utbildning finns för att kontinuerligt utvärdera och utveckla kvaliteten i utbildning, stödja personal i att identifiera förbättringsområden samt följa upp åtgärder som genomförts.
Kvalitetsarbetet gäller alla utbildningsnivåer. Årlig uppföljning sker av kurser medan program följs upp vartannat år. Extern kollegial granskning av program sker minst var sjätte år. Fokusutvärdering av ett särskilt område eller grupp av program kan också genomföras.
Resultat, exempelvis i form av kursanalys eller programuppföljning, återkopplas till berörda studenter, doktorander och personal.
Utgångspunkter för kvalitetsarbetet
Arbetet kring kvalitetssäkring och utveckling av utbildning är integrerat i verksamheten. Arbetsordningen och delegationsordningen reglerar det övergripande ansvaret kvalitetsarbetet, medan riktlinjerna för utbildningens organisation specificerar vad som gäller för olika utbildningsnivåer. Vid kvalitetsbrister finns rutiner för hantering och åtgärdande.
Studenter och doktorander ska också vara delaktiga i arbetet.
Kvalitetsarbetets uppföljnings- och granskningsområden ses över regelbundet, minst vart fjärde år, för att säkerställa att de områden som ingår är de som är mest relevanta för verksamhetens utveckling.
Kvalitetsarbetets olika delar
KTH:s systematiska kvalitetsarbete inom utbildning på samtliga nivåer omfattar nedan delar. Mer utförlig information om vad som ingår och hur de olika delarna går till ser du i riktlinjen.
Årlig uppföljning av kurser
Efter varje avslutad kurs ska studenter och doktorander ges möjlighet att lämna sina synpunkter i en kursvärdering. Resultatet från kursvärderingen samt kursansvarig lärares plan för förändringar av kursen ska sammanställas i en kursanalys som publiceras.
Kursvärdering och kursutveckling
I samband med bland annat kursvärdering eller kursanalys kan det framkomma att en kurs har kvalitetsbrister. Även låg eller avvikande förändring i genomströmning eller söktryck kan vara indikationer på kvalitetsbrister. Om en kurs konstateras ha kvalitetsbrister ska en åtgärdsplan tas fram.
Programuppföljning vartannat år
Utbildningsprogram på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt behörighetsgivande utbildning följs upp vartannat år. Uppföljningen syftar till att utveckla KTH:s utbildningsprogram enligt KTH:s vision och övergripande mål för utbildning samt för att säkerställa att studenterna på KTH uppfyller nationella och lokala examensmål vid examen.
Ledningskansliet tillhandahåller mallar som ska användas inom programuppföljning.
Extern kollegial granskning av program vart sjätte år
Utvärdering med extern kollegial granskning av ett program, med en eller flera externa sakkunniga, ska genomföras minst vart sjätte år. Syftet är att få underlag för fortsatt utveckling av programmet. Som underlag för utvärderingen ska i första hand rapporter från programuppföljning användas. Studenter och doktorander ska ges möjlighet att vara representerade i den kollegiala granskningen. Fakultetsnämnden vid skolan beslutar när och hur detta ska göras.
Fokusutvärdering
Fokusutvärderingar är KTH-gemensamma och kan omfatta ett visst område, en grupp av program eller en utbildningsnivå. Fokusutvärderingar är ett komplement till årlig uppföljning och programuppföljning och ska användas restriktivt. Förslag till tema för en fokusutvärdering kan väckas av en enskild funktion eller grupp inom KTH och ska initieras när ett särskilt behov har identifierats.
Fakultetsrådet fattar beslut om att en fokusutvärdering ska genomföras. Fokusutvärderingen samordnas av ledningskansliet inom verksamhetsstödet.
Dialoger och erfarenhetsutbyte kring kvalitetsarbete
Dialoger kring resultatet från uppföljningar och utvärderingar genomförs på skol- och KTH-nivå. studenter och doktorander ska ges möjlighet att vara med i dialogerna.
På KTH-nivå integreras dialogen om övergripande kvalitetsfrågor i de verksamhetsdialoger som KTH:s ledning genomför som en del av processen för verksamhetsplanering.
Regelverk som styr
I högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 § anges att universitets och högskolors verksamhet ska anpassas så att en hög kvalitet nås i utbildning. Resurser ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. I lagen står också att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenter. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har också i sin instruktion (2012:810) i uppdrag att ansvara för kvalitetssäkring av universitetens och högskolornas verksamhet.
UKÄ har utgått från European Standards and Guidelines for Quality Assurance within the Higher Education Area in Europe (ESG), på svenska Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, vid utformandet av det nationella kvalitetssäkringssystemet. ESG består av en uppsättning standarder och riktlinjer för intern och extern kvalitetssäkring inom högre utbildning och fungerar som en referensram. KTH ska följa de standarder och riktlinjer som finns inom referensramen.