Till innehåll på sidan

Testa faktakunskap

Detta är ett exempel på examinationsupplägg genomfört på KTH. Faktakunskap och procedurella färdigheter kan vara ett av de svårare momenten att examinera utan en situation där studenten bevakas. Det är enkelt att söka fram svar i litteratur och på internet och studenternas svar kan vara identiska utan att vara plagierade. Detta upplägg ger ett exempel på hur faktakunskap kan bedömas utan examination med övervakning.

Faktakunskap och procedurella färdigheter

Ett vanligt effektivt sätt att examinera faktakunskap och procedurella färdigheter är med en övervakad salstentamen. Detta exempel på examinationsupplägg använder dock en alternativ metod för att bättre stödja studentens långsiktiga lärande. I kursen examineras grundläggande faktakunskaper genom ett oövervakat quiz med för studenterna slumpade frågor. En svårighet med den oövervakade examinationen är att frågorna om grundkunskap har karaktären att de är enkla att söka svar på med hjälp av exempelvis Google och det är rimligt att många olika studentsvar är exakt lika. Det gör det svårt att visa om det är studenten eller någon annan som har kunskapen för att svara på frågorna, när de besvaras vid ett oövervakat tillfälle. Ett alternativt sätt till övervakning för att hantera detta är att angripa sättet som studenterna ser på kunskapen i kursen. Den student som verkligen förstår att kunskapen krävs för att klara den framtida yrkesrollen är inte intresserad av att fuska. Studenten förstår att det enbart innebär en förlust att fuska då fusk kommer göra framtida studier, arbete och utveckling omöjligt.

Ett quiz som examinationsmoment

I kursen som detta exempel kommer ifrån arbetar examinatorn och lärare aktivt med studenternas kunskapssyn. Det utvecklar studenters sätt att studera genom ökad förståelse av att kunskaperna från kursen behövs för framtida yrkesutövning. Examinationen av faktakunskaper och procedurella färdigheter genomförs i ett quiz där studenten både är med och skapar och besvarar quizet. 10 frågor slumpas utifrån hundratals och studenterna får obegränsat antal lösningsförsök. Quizet är obligatoriskt och studenterna måste vara godkända på quizet vid kursens slut för att få godkänt betyg.

Genomförande

Genom kursens gång betonas det för studenterna att den grundläggande faktakunskapen behövs för att de ska klara sina framtida studier. Det ges exempel på varför och hur kunskapen kommer behövas. Budskapet upprepas på olika sätt (vid föreläsning, skriftligt i quizet, mm) för att informationen ska nå fram ordentligt.

Skapa frågor till quizet med hjälp av studenterna

​​​​​​Studenterna får i uppgift att skapa frågor, antal frågor de ska skapa beror på hur många studenter som deltar i kursen. Studenterna ska för varje fråga ange:

  • Quizfrågan. För att täcka in hela kursinnehållet fördelar läraren källmaterialet bland studenterna.
  • Tre till fyra svarsalternativ.
  • Vem som skrivit frågan. Då det vid varje fråga står angivet vem som skapat frågan motiveras studenterna till ett bättre arbete med att formulera sina frågor.

Studenterna lämnar in sina frågor i en obligatorisk uppgift i Canvas varifrån läraren klipper och klistrar till en frågebank i Canvas. Arbetet tar cirka 1 minut per fråga, som lärare kan du räkna med cirka 2 timmar för att skapa ett bra quiz.

Genomföra quizet

Det slutliga quizet slumpar frågor ur frågebanken. Quizet kan vara öppet under hela kursen eller ha deadlines för att stödja studentens kontinuerliga lärande. Om quizet har deadlines kan det med fördel öppnas upp i slutet av kursen under en dag för att hjälpa eventuella eftersläntrande studenter.​

Kamratåteroppling för att hantera felaktiga frågor

Kamratåterkoppling kan användas för att effektivt kvalitetssäkra frågorna och ge studenterna ytterligare möjligheter att reflektera över materialet. Då kamratåterkoppling används läggs frågan till i frågebanken först efter att den är granskad.

Kom igång med kamratrespons i Canvas

Argument för quiz skapad av studenter

Studenten gynnas av att aktivt delta i utformandet av quizfrågorna. Det krävs djupare kunskap i ett ämne för att formulera en bra fråga med svar och troliga felaktiga svar än vad som krävs för att besvara en fråga. Studenten måste ha kännedom om ett större kunskapsområde för att kunna välja något att fråga om, och ytterligare djupare förståelse för området för att kunna formulera troliga felaktiga svar.

Arbetsmetoden förbereder studenten för arbetslivet. Som ingenjör är det viktigt att konstruera test som visar att det man skapar och konstruerar fungerar på rätt sätt. Att tidigt tänka sig in i hur olika saker ska testas är alltså bra ingenjörskunskap. När man genomför ett test eller ställer frågor måste man alltid kritiskt granska testet och resultatet (är det rätta resultatet verkligen det rätta resultatet?). Om en ingenjör gör fel i sina testspecifikationer kommer detta att drabba andra (i detta fall på ett påtagligt sätt kamraterna i kursen), vilket ju inte får hända. Man måste ta ansvar och vara noggrann för att det ska bli rätt från början.

När ingenjören upptäcker ett test som är fel måste personen agera och inte låta saken passera. På detta sätt justeras tester och blir efterhand korrekta. Om alla tog ansvar i kursen så borde frågorna på slutet av kursen vara felfria. Fundera på om någon form av bonussystem kan införas i kursen, som likt på en arbetsplats gynnar den som gör bra ifrån sig. Kan det vara möjligt att i kursen ge en fördel för dem som återkopplar om eventuella fel (exempelvis ett halvt bonuspoäng till slutexaminationen)? Studenter kan uppleva det obekvämt att påpeka att en kamrat gjort fel varav det ej rekommenderas att ge en nackdel för de som skapat en felaktig fråga.

Kompletterande examinationsmoment 

Ett quiz fungerar inte ensam som examination, det krävs en palett av olika examinationsformer för att varje student ska få möjlighet att på bästa sätt visa sina kunskaper. I kursen som detta exempel är taget från består den kompletterande examinationen av gruppuppgifter med muntliga presentationer, seminarium där olika lösningsmetoder diskuteras och en avslutande grupprapport med individuella bilagor.

Quizet erbjuder studenterna en möjlighet att visa sina grundläggande faktakunskaper och vidare examinationsformer passar bra för att visa studenternas analytiska förmåga. Då det oövervakade quizet kombineras med seminarium och presentationer kan läraren skapa sig en uppfattning om quizets resultat är studentens egna arbete. Den avslutande rapporten ger studenten en möjlighet att redovisa förståelse för hela kursinnehållet. I kurser med många studenter, där det blir omöjligt att följa hur varje students lärande utvecklas, rekommenderas att i någon form muntligt bearbeta slutuppgiften, antingen under tiden som studenterna arbetar med den eller i någon form av redovisning då den är klar. Examinationsformen har genomförts under ett flertal år och fusk har varit mycket ovanligt.

Ett upplägg med kontinuerlig examination och exempelvis många redovisningar tar mycket tid för läraren. För att lärarens arbetsbelastning ska inte ska öka eller bli för stor behöver en ändring av examinationen påverka kursens undervisning och administration. Även om delar av den kontinuerliga examinationen kan fungera som en sorts undervisning kan det vara bra att exempelvis fundera på om det går att byta ut liveföreläsningar mot inspelade föreläsningar med uppföljande korta frågestunder, eller om det går att fördela icke betygsgrundande och betygsgrundande möten med studenter bland undervisande lärare och assistenter på ett annat sätt. Kanske kan något redovisningsmoment bytas ut till en videoinlämning. Eftersom examination i olika grad kan utgöra ett lärandemoment behöver inte mer tid till examination nödvändigtvis innebära mindre undervisning, utan snarare undervisning på ett annat sätt.

Kontakt och support för examination

Har du frågor om examination? Det finns kontaktpersoner för planering och samordning av examination på varje skola, och du kan även få hjälp med digitala upplägg från E-lärande.

Kontakt för examination