Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Kontinuerlig examination

Detta är exempel på examinationsupplägg genomfört på KTH. Kursen har examinerats genom ett flertal moment utspridda i kursen för att stödja studenternas kontinuerliga lärande. Utöver exemplet på kontinuerlig examination diskuteras hur examinationen kan hanteras gentemot Ladok.

Ett examinerande moment per vecka

En kurs som ges under en läsperiod, med sju veckors undervisning och efterföljande tentaperiod, har följande moment/aktiviteter per vecka:

  1. Kursstart
  2. Hemuppgift
  3. Hemuppgift
  4. Seminarium 
  5. Teoritentamen
  6. Labb (föreläsningarna repeterar/fördjupar den teoretiska aspekten av kursen)
  7. Kamratåterkoppling
  8. Tentaperiod: Problemlösningstenta i sal på campus

Studenten får stöd till ett kontinuerligt lärande genom att kursen har obligatoriska examinerande moment jämnt utspridda i kursen.

Kursstart vecka 1

Första veckan är fokus på att presentera kursupplägg och inleda kursen.

Hemuppgift vecka 2 och 3

Vecka två och tre får studenterna genomföra ett digitalt quiz per vecka. Quizet får genomföras på valfri plats och är enbart öppet under en timme. Studenterna får ett försök och förväntas plugga inför quizet så som inför en mindre vanlig skrivning. Varje quiz består av tre flervalsfrågor om teori och tre grundläggande beräkningsfrågor med fritextsvar. Frågorna hämtas slumpvis från två frågebanker, en frågebank per sorts fråga. Quizen är automatbedömda och studenterna får resultaten direkt efter skrivningen. De ser sitt eget svar och korrekt svar. Om de svarat korrekt men på annan form än vad quizfrågan förväntat sig finns ett Zoomrum öppet direkt efter att quiztiden är slut och där kan oklarheter redas ut.

Anledningen till att de examinerande momenten börjar tidigt i kursen är att studenterna ska komma igång så fort som möjlig med att arbeta med kursen. Eftersom quizen är tidiga i kursen är nivån på frågorna anpassad efter det. 

Seminarium vecka 4

Vecka fyra hålls seminarium där studenterna i mindre grupper får presentera en lösningen för någon beräkningsfråga från quizen. Det slumpas vilken student som får redovisa och vilken uppgift som ska redovisas. En student kan dock enbart få uppgifter som den fått i sitt individuella quiz. För att få godkänt på seminariet krävs att studenten är aktiv. Olika lösningsmetoder diskuteras med målet att fördjupa studenternas kunskap. 

Teoritentamen vecka 5 

Den femte veckan genomförs en tentamen med övervakning från tentamensvakt i datorsal på campus. Frågorna fokuserar på teorin i kursen och består av blandade frågesorter med fritextsvar som slumpas fram från en frågebank. Studenterna delas in i två olika skrivtider för att platserna i datorsalen ska räcka till. Då den första gruppen är klara börjar den andra direkt efter. Skrivtiden är två timmar och de studenter som är godkända på tidigare quiz och seminarium får en (om de missat ett av momenten) eller två färre uppgifter att lösa. Uppgifterna bedöms manuellt men i Canvas och studenterna får svar så som efter en vanlig skrivning. Resultatet rapporteras till Ladok och motsvarar 2,5 hp. 

Laboration vecka 6

Laboration genomförs på campus i labbsal. Varje labbgrupp skriver en labbrapport som ska lämnas in senast måndag kväll vecka 7. Laborationen utgör 1 hp och studenterna ska både vara godkända på labbgenomförandet och på rapporten samt ha genomfört kamratåterkopplingen för godkänt på momentet. 

Kamratåterkoppling vecka 7

Varje labbgrupp ska ge återkoppling till en annan studentgrupps rapport innan torsdagen vecka 7. Slutligen får varje labbgrupp en dag på sig för att göra korrigeringar och den slutliga versionen av rapporten ska lämnas in senast fredag kväll vecka 7. Kamratåterkopplingen ska innehålla kommentarer om rapportens struktur samt teoretiska innehåll. Slutligen bedömer examinatorn rapporterna och rapporterar pass/fail i Ladok. 

Vecka 7 fokuserar undervisning på problemlösningsuppgifter för att förbereda inför den slutliga examinationen.

Problemlösning vid tentamen under Tentavecka

Under tentamensveckan genomför studenterna en salsskrivning på tre timmar som fokuserar på problemlösningsuppgifter. Genom att ha bearbetat teorin grundligt i tidiga moment och sedan laborerat och testat har studenterna större möjlighet att nå en högre nivå för problemlösning. Genomströmningen av kursen upplevs ha ökat efter införandet av kontinuerlig examination. Den avslutande tentamen motsvarar 4 hp.

Kontinuerlig examination och moment i Ladok

Det finns olika sätt att hantera kontinuerlig examination i förhållande till Ladok och nedan beskrivs två vanliga upplägg. Det ena klumpar ihop bedömningen till få moment att rapportera in till Ladok, så som i exemplet ovan, medan det andra rapporterar många små moment till Ladok.

Få moment i Ladok

I vissa kurser gör man veckovisa uppgifter som ger bonuspoäng till tentan så att det är bara tentan som är en Ladok-aktivitet. Examinationen kan ändå ses som en kontinuerlig examination så länge examinationen är uppdelad i flera aktiviteter så att den stödjer det kontinuerliga lärandet. 

Fördelar

  • Det är ett sätt att få studenterna att jobba med kursen kontinuerligt utan att behöva hantera ett flertal Ladok-aktiviteter.
  • Det visar att det är viktigt att göra hela kursen inom en kursomgång.
  • Det är möjligt för en student att klara hela kursen genom att gå upp på tentan och skriva bra vilket underlättar för de studenter som läser om kursen.

Nackdelar

  • Det lägger alla HP på ett enda tillfälle, vid dagen för den avslutande examinationen. Vilket är stressande och ställer krav på att studenten ska ha “en bra dag” den dagen.

Många moment i Ladok

I andra kurser har man delat upp Ladok-aktiviteterna så att de är flera separata.

Fördelar

  • En student får in HP allteftersom kursen går.
  • Varje enskilt moment är inte värt lika många HP, så stressen är lägre.

Nackdelar

  • För att klara kursen måste en student redovisa vid många olika tillfällen.
  • Många studenter lockas att spara ett litet moment till “senare” och då blir det svårt att slutligen bli klar. För att göra “det sista” i kursen, kanske bara värt någon HP så måste studenten repetera hela kursen men utan att ha avsatt tid och utan att få studiemedel för det.

Perspektiv på kontinuerlig examination

I videon presenteras fördelar och risker med kontinuerlig examination. Videon är ett utdrag ur webinariet “Aktuella perspektiv på (digital) bedömning” med Ida Naimi-Akbar 2021-12-01. Webinariet hölls på svenska.

I dokumentationen av “Aktuella perspektiv på (digital) bedömning”  kan du läsa en sammanfattning av hela webinariet.

Kontakt och support för examination

Har du frågor om examination? Det finns kontaktpersoner för planering och samordning av examination på varje skola, och du kan även få hjälp med digitala upplägg från E-lärande.

Kontakt för examination