Jag kanske inte kan allt, men jag har lärt mig att lära mig snabbt” - Datalogistudenters reflektioner inför arbetslivet
Syfte och bakgrund
Ingenjörsutbildningen är en yrkesutbildning som ska förbereda studenterna inför arbetslivet. Tidigare forskning visar dock att nyutexaminerade studenterna inte alltid besitter de förkunskaper som framtida arbetsgivare önskar, vilket kan skapa problem på arbetet eller redan vid anställning (Radermacher et al., 2014). I denna studie undersöker vi därför hur väl fjärde års datalogistudenter känner att KTH har förberett dem inför arbetslivet genom att fokusera både på de avseenden där studenterna känner att de blivit väl förberedda och dem där de upplever att de saknar kompetens.
Genomfört arbete/arbete på gång
Datainsamlingen till denna studie genomfördes under datalogimasterns obligatoriska programsammanhållande kurs som ges i form av åtta seminarier utspridda under programmets två år (Kann, 2019). Varje seminarium har ett specifikt tema som studenterna behöver läsa på samt skriva en reflektion om innan. I denna studie genomför vi en tematisk analys av 38 studentreflektioner på temat “datateknikens framtid som yrke”. Innan studenterna skrev sina reflektioner fick de läsa fyra olika artiklar, varav en var artikeln om datateknikstudenters kompetensluckor inför arbetslivet av Radamacher et al. (2014), och det är framförallt reflektionen kring denna artikel som är fokus för vår analys. De 38 studenterna har alla gett tillstånd till att deras reflektioner används i forskningssyfte.
Resultat/observationer/lärdomar
Studenterna i denna studie hade delvis blivit färgade av artiklarna som de läste innan de skrev sina reflektioner, men trots denna påverkan så varierade deras upplevelser av kompetensluckorna. Redan vid en första genomgång av datan blev det uppenbart att många studenter upplevde att de har kompetensluckor, men deras oro över detta varierade markant. Många studenter beskrev att de saknade kompetens inom till exempel större projekt, versionshantering, kodtestning, olika programvaror och kommunikation med andra programmerare och kunder, men deras åsikter om var de skulle lära sig detta skiljde sig. Vissa menade att de borde fått fler chanser på KTH, medan andra argumenterade för att de fått en introduktion på KTH men att det är först i arbetslivet som de verkligen ska befästa sina kunskaper. Många studenter kommenterade även att trots att de saknar vissa eller flera av dessa kompetenser så har det höga tempot i studierna på KTH bidragit till att de lärt sig att ta till sig ny kunskap snabbt. Detta var en färdighet som de hävdade kommer hjälpa dem att införskaffa de kunskaper och färdigheter som de saknar senare i livet. På postern visas de teman vi fann i reflektionerna och citat för varje tema.
Budskap
Med detta bidrag vill vi öppna för en diskussion kring hur och när vi låter studenterna träna på dessa kompetenser samt hur långt det är rimligt att en student kan nå i universitetssammanhang skilt från arbetslivet. Vi vill också uppmärksamma om vikten som många studenter la vid att KTH har lärt dem att lära sig snabbt. Detta är förstås ett bra resultat om detta är en egenskap som de utvecklat under studierna, eftersom det kan bidra till studenternas egenutveckling för att bibehålla sin professionella förmåga under sin yrkeskarriär, vilket är ett av målen med utbildningen (KTH, 2022). Man kan dock fråga sig om detta är sant eller bara en illusion.
Referenser
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology,
3(2), pp.77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Kann, V. (2019). Programme Integrating Courses Making Engineering Students Reflect. Theorizing
STEM Education in the 21st Century. IntechOpen. https://doi.org/10.5772/intechopen.88253
KTH. (2022). Utbildningens mål. KTH. https://www.kth.se/student/kurser/program/CDATE/20212/mal
Radermacher, A., Walia, A. & Knudson, D. (2014). Investigating the skill gap between graduating
students and industry expectations. I Companion Proceedings of the 36th International Conference on
Software Engineering (ICSE Companion 2014). Association for Computing Machinery, New York, NY,
USA, 291–300. https://doi.org/10.1145/2591062.2591159
