W1: Hur lång tid ska en student behöva lägga ner för att få ett högre betyg?
Syfte och bakgrund
Hur läraren utformar och examinerar sin kurs beror ofta till stor del på traditioner som ibland lever vidare bara av skälet att läraren inte reflekterat över att man kan göra annorlunda. Det gäller till exempel vilket arbete som ska krävas för högre betyg. Vid denna workshop vill vi samla lärare och tillsammans reflektera över hur lång tid en student behöver lägga ner för att få högre betyg.
Genomfört arbete/arbete på gång
Vi inleder med en genomgång av lagar, KTH-regler och ramar och delar sedan exempel från egna kurser på hur mycket extra tid det bör ta för en student att få betyg C jämfört med att få betyg E. Därefter bjuder vi in alla deltagare att diskutera:
- Hur mycket extra tid per betygssteg tar det på dina kurser?
- Skiljer det sig mellan kursomgångar/examinationer i samma kurs?
- Är det rimligt att det skiljer sig mycket mellan olika kurser eller kursomgångar?
Resultat/observationer/lärdomar
Vilken tid som studenter med olika förutsättningar och olika ambitioner ska förväntas lägga ner på en kurs är ett svårt att säga. Den enda författningsreglering som finns är högskoleförordningens Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng [1].
Propositionen Ny värld - ny högskola [2] ger ytterligare några ledtrådar: Studierna för en genomsnittlig student under ett normalt läsår antas omfatta 1 500–1 800 timmar. Denna tid skall inkludera all den tid som studenten använder för studier, dvs. lärarledd undervisning, grupparbeten, laborationer, egen läsning, övningar, examination etc. Detta motsvarar enligt regeringens uppfattning väl den tid som ett svenskt läsår om 40 studieveckor vanligtvis omfattar.
Vid beräkning av omfattningen av en kurs i högskolepoäng bör varje kurs ses i förhållande till resten av kurserna under läsåret och som ingår i samma program. Omfattningen av varje kurs bör bestämmas genom att uppskatta hur stor arbetsinsats som normalt krävs av en student för att uppnå kursens mål.
Att uppnå kursens mål motsvarar på KTH betyg E. Det ska alltså enligt regeringen normalt krävas 1500-1800 timmar för en student att få betyg E på alla kurser under ett år. Utslaget på 40 veckor ger det 37,5-45 timmar per vecka.
Högskoleförordningen säger vidare Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Vad som ska krävas för högre betyg är inte reglerat. På KTH är det examinator som inför kursstart beslutar om betygskriterier för kursen. KTH:s riktlinjer [3] säger att betygskriterierna ska utformas utifrån kursens mål men säger inget om hur stort steget ska vara mellan olika betyg eller ens att alla betyg ska kunna delas ut.
Det finns inget generellt svar på frågan i titeln. Betygssystem och bedömningsgrunder i världen ser mycket olika ut, så någon generell forskning kan inte göras. Inte ens om man begränsar sig till det betygssystem som beskrivs i riktlinjerna på KTH går det att säga något generellt, eftersom olika examinatorer kan ha helt olika sätt att definiera vad högre betyg står för.
För en kurs som inte har tydliga publicerade betygskriterier är frågan inte ens relevant för studenten - om studenten inte kan sikta på ett visst betyg och förstå vad som krävs för det betyget så är betygssystemet omöjligt att förutse och kommer att uppfattas som godtyckligt.
Det vi kan göra är däremot att titta på specifika kurser som har målrelaterade betygskriterier, för då kan det gå att göra en uppskattning för den enskilda kursen. Vi har gjort detta för egna kurser och sett att den ytterligare tiden för att få C jämfört med E kan variera kraftigt, mellan ingen tid alls (eller till och med negativ tid) upp till cirka 15% ytterligare tid, vilket vi kommer att redovisa mer i detalj vid workshoppen.
Budskap
Lämpliga krav på högre betyg i en specifik examination kan vara mer kunskaper, mer färdigheter, (mer) bedömningsförmåga eller högre kvalitet [4]. Att genomföra en uppgift inom en viss tid är något som visar på kvalitet och som kan vara grund för högre betyg. Endast mer arbete är inte en lämplig grund för högre betyg.
Referenser
- Högskoleförordning. Förordning 1993:100, 2022.
- Ny värld - ny högskola. Proposition 2004/05:162, 2005.
- Riktlinje om kursplan, betygssystem och examination inom alla utbildningsnivåer. KTH V- 2021-0378, 2021.
- LH216V Utveckla lärandet med betygskriterier. Högskolepedagogisk kurs, KTH
