Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

W5: Utveckla relationell kompetens med Critical Incident Analysis

Sal och tid

Sal: D32
Tid: 15:15 - 15:45
Format: Workshop

Bakgrund och syfte

Relationell kompetens är speciellt viktig inom s k relationsprofessioner, d v s professioner där kvaliteten på relationen mellan yrkesutövaren och mottagaren är avgörande för resultatet.

Studier visar att lärares bemötande har avgörande betydelse inte bara för lärarens relation till enskilda studenter, utan också för relationen till hela grupper och även för relationerna mellan studenterna och för lärandeklimatet, och därmed för studenternas lärande (Aspelin 2010; 2012; 2017; 2018; Aspelin & Persson 2009; Biesta 2004; Frelin 2010; Jons 2008; 2015; 2016; Ljungblad 2016; 2022; Rytivaara & Frelin (2017).

Syftet med workshopen är att du som lärare i akademin ska få erfarenhet av hur relationella utmaningar i din lärarpraktik kan bearbetas kollegialt och hur din relationella kompetens på så vis kan utvecklas. Vi genomför en s k Critical Incident Analysis (Green Lister & Crisp 2007) som innebär att utmanande situationer från praktiken diskuteras i ljuset av teoretiska aspekter av pedagogiska relationer samt kollegors liknande erfarenheter.

Förbered dig gärna inför workshopen genom att

  1. Ta del av kapitlet Jons, Lotta (2016). Pedagogisk takt. Subtila dimensioner i seminarieledarens lärarskap. I: Cronqvist & Maurits (red). Det goda seminariet.Forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum. Göteborg: Makadam förlag
  2. ”Ta med dig” en relationell utmaning från din lärarpraktik

Resultat/observationer/lärdomar

Minut Innehåll & form Grupp

0 - 15

Kort presentation och introduktion till Relationell kompetens i högre utbildning

helgrupp

15 - 20

Introduktion till CriticalIncidentAnalysis

helgrupp

20 - 45

Arbete: Critical Incident Analysis av deltagarnas erfarenheter av relationella dilemman

grupp om 3 - 4

45 - 55

Uppföljning Critical Incident Analysis av deltagarnas erfarenheter av relationella dilemman

helgrupp

55 - 60

Summering; Relationskompetens m h a CIA – något för mig?

helgrupp

Referenser

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens. Vad är det? Hur kan den utvecklas? Liber

Aspelin, Jonas (2017) We can recite it in chorus now!: An Interactionist Approach to Teacher-Student relationship and Teachers Relational Competence. Classroom Discourse. 8(1); 51-70

Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education 22(1); 41-56.

Aspelin, Jonas (2010). What really matters is between. Understanding the focal point of education from an inter-human perspective. Education Inquiry 1(2); 127-136.

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2009).”Yrkeskunnande-i-relation. Teoretiska perspektiv på lärares grundkompetens”. I: (red). Ola Fransson & Karin Jonnergård. Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling. Stockholm: Santéus förlag.

Biesta, G. (2004). Mind the gap! Communication and the educational relation. In: C. Bingham & A. M. Sidorkin (eds.), No education without relation. New York: Peter Lang

Bredmar, Anna-Carin (2014). Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet. (Avhandling). Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Carr, D. (2005). Personal and interpersonal relationships in education and teaching: a virtual ethical perspective. British Journal of Educational Studies, 53(3); 255–27

Davis, H. A. (2003). Conceptualizing the role and influence of student–teacher relationships on children’s social and cognitive development. Educational Psychologist, 38(4); 207–234. den Brok, P, Brekelmans, M, & Wubbels, T (2004). Interpersonal teacher behavior and student Reference number 30 outcomes. School Effectiveness and School Improvement, 15(3/4); 407–442.

Frelin, Anneli (2010). Teachers´relational practices and professionality. (Avhandling). Inst för didaktik, Uppsala universitet.

Green Lister, Pam & Crisp, Beth (2007). Critical incident analyses: A practice learning tool for students and practitioners, Practice, 19:1, 47-60, DOI: 10.1080/09503150701220507

Hattie, John. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge.

Jons, Lotta (2016). Pedagogisk takt. Subtila dimensioner i seminarieledarens lärarskap. I: Cronqvist & Maurits (red). Det goda seminariet. Forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum. Göteborg: Makadam förlag J

ons, Lotta (2015). Om pedagogisk atmosfär. I: Jons (red). Seminariet i högre utbildning. Erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.

Jons, Lotta (2008). Till-tal och an-svar. En konstruktion av pedagogisk hållning. (Avhandling). Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Jons, Lotta (1998). Det goda och det dåliga bemötandet. En teoretisk beskrivning av patientens syn på bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård. (Magisteruppsats). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.

Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Avhandling). Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet

Ljungblad, Ann-Louise (2016). Takt och hållning - en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. (Avhandling). Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Innehållsansvarig:kth-sotl@kth.se
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2023-03-05