”En möjlighet till ett större och ett bredare kollegialt engagemang”

– Fakultetskollegiet ersätts av fem skolkollegier och ett kollegialt forum

Publicerad 2020-02-20

Ett självständigt lokalt skolkollegium på varje skola. Detta kompletterat med ett forum där man samlar hela KTH-kollegiet. Syftet med den nya organisationen som ersätter Fakultetskollegiet är att öka fakultetens engagemang och därmed det kollegiala inflytandet.

Sofia Ritzén, prodekanus. Foto: Susanne Kronholm

Just nu pågår val till de nya skolkollegierna. SCI-skolan har redan haft sitt val och övriga skolor är på god väg. EECS-skolan har redan ett forum som i viss mån fungerar som förebild för det nya upplägget med skolkollegier.

– Målet är att alla skolor är klara med sina val i slutet av mars, säger Sofia Ritzén , prodekanus, som tillsammans med dekanus Anders Forsgren  och Fakultetsrådet  har tagit initiativ till den nya organisationen för kollegialt inflytande på KTH.

Vill involvera och engagera hela fakulteten

När det gäller kollegialt inflytande på KTH arbetar Fakultetsrådet med två övergripande mål: förankring och utbyte över ämnesgränserna. Att flytta ner den kollegiala diskussionen på skolnivå, närmare medarbetarna, kan bidra till att målen nås och att engagemanget i fakulteten ökar, tror Anders Forsgren.

Anders Forsgren, dekanus. Foto: Susanne Kronholm

– Fakultetsrådet har en roll att vara rådgivande till rektor i strategiska frågor och det är inte tillräckligt att vi som sitter i Fakultetsrådet representerar fakulteten. Vi måste förankra och ta strategiska frågor i forum som ligger närmare medarbetarna. Och medarbetarna måste kunna skjutsa upp frågor till KTH:s ledning, säger han.

– Vi vill också att man ska kunna ta frågor från ledningen ner till skolkollegierna och därmed till kollegorna, säger Sofia.

Syftet med förändringen är att involvera hela fakulteten i den kollegiala diskussionen. I Fakultetskollegiet var enbart professorer, lektorer och biträdande lektorer representerade. I den nya organisationen är även adjunkter och forskare som har KTH som huvudarbetsgivare valbara och röstberättigade.

– Forskarna är en viktig grupp att få med i det här arbetet, säger Sofia.

Kollegierna öppna för alla på skolan

Skolkollegierna ska bestå av mellan 12 och 18 ledamöter, beroende på hur skolan ifråga är organiserad. Exempelvis har CBH-skolan nio institutioner och SCI-skolan fyra.
Tanken är att varje institution på ABE, CBH och ITM ska ha två representanter, och fyra representanter var på EECS och SCI.

En ambition är också att så långt det är möjligt få till en jämn könsfördelning.

– Vi har försökt att få en så god representation från institutionerna som möjligt, säger Anders.

Skolkollegierna ska ha en ordförande och en vice ordförande och träffas två gånger per termin. Innan varje möte ska dekanus och prodekanus träffa ordföranden.

– Vid de tillfällena kan vi höra lite vad som händer. Och vi kan också ställa frågor till skolkollegierna och få med oss saker därifrån. Till de tillfällena tänkte vi också bjuda in representanterna i universitetsstyrelsen, säger Anders.

En viktig skillnad med det nya upplägget jämfört med Fakultetskollegiet är att skolkollegierna är öppna för alla som är röstberättigade på skolan. De valda ledamöterna har ett speciellt ansvar. Men även de som inte är valda ledamöter är lika välkomna att gå på mötena och engagera sig.

Ett kollegialt forum för hela fakulteten

Som ett komplement till skolkollegierna upprättas också KTH kollegialt forum, där det planeras två möten per termin. Detta forum är fristående från skolkollegierna men mötenas agendor kan påverkas av dem. På KTH kollegialt forum ska kollegiet diskutera angelägna frågor för forskning, undervisning och samverkan, både nationellt och internationellt.

– Det kan vara frågor som ”Vad är akademisk frihet?” eller ”Vad är god etik i forskning?” Sådana frågor som är hjärtefrågor för forskare, men som man behöver diskutera med andra för att det ska hända någonting, säger Sofia.

En förutsättning för kollegialt inflytande är att kollegiet engagerar sig, konstaterar hon.

– Vi kan bara skapa ett forum för det. Vi kan skapa mekanismer för det. Men vi kan inte göra någonting om inte lärare och forskare engagerar sig, säger Sofia.

Håkan Soold






 


 

Innehållsansvarig:intranytt@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-02-20