Ett makerspace för alla utbildningsprogram på KTH
En central satsning på ett KTH Makerspace är på gång. Visionen är att det ska bli en självklar samlingsplats där ingenjörsfärdigheter utvecklas, idéer och drömmar förverkligas och innovationer föds.
Ett makerspace är en verkstadsliknande miljö som uppmuntrar till att man delar kunskap, verktyg och idéer. På KTH finns redan idag ett antal makerspace och makerspace-liknande verksamheter där studenter får möjlighet till att göra mer praktiska arbeten som en del av sin utbildning, KTH Makerspace Flemingsberg, Studentlabbet/ELAB vid Teknikringen och Mentor Space i Kista, med flera är exempel på sådana. Men projektgruppen för KTH Makerspace vill att alla studenter ska få möjlighet till träning i de praktiska färdigheter och förmågor som lyfts fram i initiativet CDIO (Conceive-Design-Implement-Operate), konstaterar Joakim Lilliesköld , lektor på EECS-skolan som ingår i arbetsgruppen för KTH Makerspace.
Praktiska inslag i utbildningen allt viktigare
– I en allt mer digitaliserad utbildning krävs det även färdigheter när det gäller ingenjörstillämpningarna. Att studenterna faktiskt lär sig att konstruera saker och ting. Därför tror vi att en laborativ miljö som makerspace blir allt viktigare när vi ska utbilda framtidens ingenjörer. Och då räcker inte de miljöer som finns nu till, säger Joakim Lilliesköld.
Han konstaterar att en väl utvecklad makerspace-verksamhet som en del av utbildningen också kommer att bli allt viktigare framöver när det gäller rekrytering av nya studenter, såväl inhemska studenter som betalande internationella masterstudenter.
Positiv inverkan på genomströmningen
– Det där är ofta en sådan bit som är uppskattad i utbildningarna, när man har gjort någonting mer praktiskt. Flera av programmen är ganska teoretiska de första åren. Det finns också studier som pekar på att praktiska inslag i utbildningen har positiv inverkan när det gäller genomströmningen, säger Joakim Lilliesköld.
Makerspace-projektet leds av Sara Eriksson på Fastighetsavdelningen. Hon tänker sig KTH Makerspace som ett slags nav. Förutom fysiska platser med utbud av olika laborativa delar ska det fungera som ett nav för de befintliga makerspace som redan finns på KTH. Knutet till detta ska det finnas en digital mötesplats så att de andra makerspacen kunna synas så att man ska kunna samarbeta på många olika sätt och dela resurser.
– Finns det någon bra utrustning på något makerspace så ska man kunna peka dit istället för att köpa in exakt samma till KTH Makerspace. Så att vi utnyttjar resurserna mer effektivt, säger Sara Eriksson.
KTH Makerspace kommer också vara en plats för fri experimenterande verksamhet. Här ska resurser och rådgivning för de som vill förverkliga sina idéer och samverka tvärvetenskapligt också erbjudas.
Skulle kunna börja i liten skala i höst
Tillsammans med Joakim Lilliesköld genomför Sara just nu ett förankringsarbete där olika funktioner på KTH har möjlighet att påverka utvecklingen av KTH Makerspace innan det tas ett beslut om satsningen ska genomföras eller inte. De har haft möten med grundutbildningsansvariga och har även planerat in möten med Utbildningsnämnden och Strategiska rådet.
– Sedan har vi planerat in workshops med varje skola som kommer att genomföras under april och maj. Där ansvarar grundutbildningsansvarig på varje skola och respektive skolchef för att man hittar rätt personer som ska bjudas in till dessa workshops, säger Sara Eriksson.
Om allt går enligt planen kan ett rektorsbeslut om att gå vidare med projektet tas innan sommaren. Givet detta kommer KTH Makerspace att kunna börja jobba i liten skala redan under hösten 2020.
– Men att bygga in det på alla program tar nog flera år, tror Joakim Lilliesköld.
Håkan Soold