Högt betyg till forskningen i expertutvärdering
KTH:s forskning håller hög internationell standard med stor relevans för samhället. Samtidigt finns flera förbättringsområden, exempelvis kring interna processer, publiceringsstrategier, hållbar utveckling och EU-ansökningar. Så kan man sammanfatta resultatet från kvalitetsgranskningen RAE, Research Assessment Exercise 2021.
Annika Stensson Trigell , vicerektor för forskning,som lett arbetet med kvalitetsgranskningen som gjorts med hjälp av internationella toppforskare och experter, är väldigt nöjd med resultaten.
– Experterna som utförde granskningen blev överlag imponerade av den forskning som vi bedriver på KTH och i många fall uppfattade de att det finns ett stort engagemang och en vital kultur bland KTH:s medarbetare, säger hon och fortsätter:
– De var också imponerade av samhällsgenomslaget som många av våra forskargrupper uppnår, forskningsinfrastrukturens standard och KTH:s potential att bidra till hållbar utveckling, både nationellt och internationellt.
Det är tredje gången som KTH:s forskning utvärderas av internationella kollegor inom ramen för KTH:s regelbundna kvalitetsgranskning, den senaste var 2012. En nyhet den här gången är en granskning som gjordes inom tre tvärpaneler: hållbar utveckling, impact och forskningsinfrastrukturer.
– I stort var experterna imponerade av KTH:s verksamhet inom dessa tre områden, men identifierade också flera potentiella förbättringsområden, säger Annika Stensson Trigell.
Samtal om viktiga frågor
Bland experternas rekommendationer finns tydligare incitament för att arbeta med samhällsgenomslag, färre och mer samordnade insatser och att uppmuntra till fler satsningar kopplat till hållbar utveckling.
De ville även öka den centrala finansieringen av forskningsinfrastrukturen, en rekommendation som redan omsatts i och med att KTH under våren höjde internfinansieringen till etablerade forskningsinfrastrukturer från 20 till 50 miljoner kronor.
RAE 2021 har involverat ett stort antal av KTH:s forskare. Våren 2021 sammanställdes nio ämnesbaserade självvärderingar. Utifrån självvärderingarna och en del andra underlag har 90 internationella experter sammanfattat sina observationer och rekommendationer i tolv rapporter.
– Självvärderingarna öppnade upp för samtal om viktiga frågor för KTH:s framtid, och experternas granskningar och rekommendationer gav ett flertal mycket goda och konkreta förslag på hur vi kan lyfta kvaliteten på KTH:s forskning kommande år, säger Annika Stensson Trigell.
Vetenskaplig förnyelse
Inom vilka områden kan kvaliteten bli bättre?
– Det finns rekommendationer som rör kvalitetsförbättringar på alla nivåer inom KTH men fokus ligger på institutionsnivå. Vissa institutioner uppmanas att arbeta ytterligare med exempelvis publiceringsstrategier och andra med vetenskaplig förnyelse, balansering av olika akademiska befattningar på forskargrupper och ansökningar till EU.
Hur jobbar skolor och institutioner utifrån det resultat som RAE:n gett?
– Institutionerna arbetar med att ta fram handlingsplaner utifrån sina föreslagna strategier i självvärderingarna och de rekommendationer som utvärderarna gett. Dessa ska sammanställas på skolnivå och redovisas för dekanus, säger Annika Stensson Trigell och fortsätter:
– Utvärderingen ger oss insikter i våra styrkor, vad som kan utvecklas och var vi bör satsa för att behålla och stärka vår position som ett lärosäte med forskning i världsklass. Olika forskningsmiljöer står inför olika typer av utmaningar, och detta är ett sätt att välja ut och prioritera vilka åtgärder som är viktigast att arbeta vidare med.
Text: Christer Gummeson