Klimatpotten i praktiken

Airoplane cabin
Publicerad 2019-12-17

Att minska flygresandet och därigenom koldioxidutsläppen är en ständigt aktuell fråga i KTH:s arbete för hållbar utveckling och ett av KTH:s övergripande hållbarhetsmål.
- Det är centralt att vi minskar vår klimatpåverkan och något som vi måste arbeta med än mer aktivt eftersom läget är akut. Vi har alla ett ansvar på alla nivåer, säger Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor, med anledning av att KTH:s klimatpott nu omsätts i praktiken.

I våras beslutade KTH att införa en klimatpott. För varje flygresa som personal och fakultet gjort på KTH:s fem skolor det senaste halvåret samlas pengar, från prestationsmedlen i forsknings- och forskningsutbildningsanslagen, på respektive skola, i en pott.

Göran Finnveden, vicerektor med särskilt ansvar för hållbar utveckling

– Jag ser två stora fördelar med detta. Dels att frågan om vårt flygresande lyfts upp på bordet, dels att medlen kan användas för att stimulera alternativen, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

Klimatmedlen för de olika skolorna ger också en fingervisning om hur mycket det flugits på skolorna.

Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad har 303 000 i sin pott och enligt verksamhetsplanen ska pengarna användas till virtuella mötesrum och ”ambassadörer” i närmiljön som kan vara med och stötta i samband med den typen av möten.

Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa har 340 000 i potten att användas till en seminarieserie inom skolan på temat hållbar utveckling samt startbidrag för läraranställningar.

Skolan för elektronik och datavetenskap har samlat 495 000 i potten att användas till i första hand forskning kopplad till miljö och hållbar utveckling.

Skolan för industriell teknik och management har 373 000 i sin pott som är tänkta att användas till virtuella mötesrum och resfria möten.

Skolan för teknikvetenskap har 386 000 att användas i första hand till att subventionera tågresande och stimulera resfria möten.

– För KTH handlar det om att resa smartare – inte sluta flyga. Minska antalet resor, kombinera flyg och tåg, fler resfria möten, säger Göran Finnveden.

Förutom minskade utsläpp – finns det fler fördelar att resa mindre?

– Ja, med utbyggd teknik blir det lättare att ha möten och på sikt kan det underlätta ökad internationalisering, säger Göran Finnveden och nämner även att mindre resande kan spara tid och pengar som kan läggas på annat samt att det även kan ses som en arbetsmiljöfråga för dem som måste resa mycket i tjänsten.

Sigbritt Karlsson, rektor på KTH

KTH:s flygresor orsakar omkring 1, 3 ton koldioxidutsläpp per person och år. Målet har varit att minska utsläppen från flygresor med 20 procent från 2015 till 2020, vilket innebär att avstå ungefär var tionde flygresa för KTH:s del. Siffrorna för år 2019 är ännu inte färdiga, men 2018 års siffror visar att utsläppen per person istället ökat.

– Vi måste analysera detta och se vad det kan finnas för förklaringar. Oavsett detta måste vi redan nu arbeta än mer med att minska våra egna utsläpp, där klimatpotten är ett av flera steg, säger Sigbritt Karlsson.

Hösten 2020 ska användningen av klimatpotten följas upp i dialog med respektive skola.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:intranytt@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-12-17