Foto: Krzysztof Kowalik

KTH inför en klimatpott för flygresor

Publicerad 2019-02-26

För att minska sin klimatpåverkan inför KTH en klimatpott. Tanken är att uppmuntra till minskat flygresande. Pengarna kommer att användas till projekt som minskar KTH:s utsläpp och bidrar till att KTH når sina hållbarhetsmål.

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling. Foto: Jann Lipka

Klimatet är sedan länge en viktig fråga på KTH. Ändå har utsläpp från tjänsteresor med flyg ökat i stället för att minska under de senaste åren.

– Vi arbetar med klimatfrågan inom forskning och utbildning, men vi måste också se till hur vi själva agerar. Flygresor är den största anledningen till våra utsläpp av växthusgaser, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

För varje enkelresa inom Norden kommer 70 kronor respektive 150 kronor för resor inom Europa och 550 kronor för interkontinentala resor tas från prestationspengarna från respektive skolas basanslag.

I debatten blir frågan lätt svartvit. Antingen flyger man eller också inte alls.

– Att vi ska sluta flyga helt är inte aktuellt, men en sådan här pott kan göra att man tänker efter lite mer före.

Göran Finnveden ser en rad situationer där det går att välja bort flyget.

– Man har ofta en valsituation. Ska jag åka på konferens A, B eller stanna hemma och skriva? Sedan kan man kanske ta flyg ena vägen och tåg andra. Om man ska till en stad dit det inte går direktflyg kan det gå att fortsätta med tåg i stället för att byta till ett annat flyg.

Internationellt arbete

Men hur kommer en klimatpott för flygresor påverka KTH:s internationella arbete? Göran Finnveden menar att med ny teknik kan det utvecklas nya möjligheter.

– Jag var till exempel opponent på två avhandlingar i Zürich förra året, utan att åka dit. Det finns flera olika tekniska möjligheter, allt från avancerad teknik till Skype. Ibland kan enkla telefonmöten vara ett alternativ. Möjligen att vi behöver utveckla tekniken och samordningen för att det ska bli lättare att lära sig.

Medlen i potten delas sedan ut till projekt som bidrar till att minska KTH:s utsläpp eller på annat sätt bidrar till att hållbarhetsmålen nås.

– Det kan vara en ny kurs kring miljöfrågor, ett nytt forskningsprojekt eller åtgärder på KTH. Någon kanske behöver en teknisk utrustning för möten som saknas i dag, säger Göran Finnveden.

Samtidigt som klimatpotten införs har rektor beslutat att skolorna och verksamhetsstödet ska arbeta för att de resfria mötena ska bli fler.

Delvis en motsättning

Jan Wikander, skolchef för Skolan för industriell teknik och management Foto: Jann Lipka

Jan Wikander, skolchef för Skolan för industriell teknik och management, tror att klimatpotten kommer att ha mindre påverkan än utvecklingen av digital mötesteknik.

– Jag tror inte att vi kommer att dra ner på resor på grund av klimatpotten i sig. Men den kan nog öka medvetenheten om utsläppen.

Det han tror kommer spela större roll är utvecklade möjligheter att mötas digitalt.

– Har vi tillgång till teknik som är lätt att använda blir det mindre intressant att resa iväg. Det tog ett bra tag innan vi fick Skype Professional som är integrerat i Outlook. Men nu har vi det och det är enormt enkelt att boka ett digitalt möte så.

Han ser delvis en motsättning mellan KTH:s mål att verka internationellt och att minska utsläppen av koldioxid.

– Men jag tror inte att klimatpotten kommer att leda till minskad internationell samverkan. Förhoppningsvis kan vi verka internationellt utan att sprida så mycket koldioxid om vi genom olika initiativ blir mer och mer medvetna om problemen, säger Jan Wikander.
 

Text: Ann Patmalnieks/Jill Klackenberg

Fakta: KTH:s flygresor

KTH:s flygresor orsakar drygt1,3 ton utsläpp av koldioxid per person och år. Då ingår inte effekter av höghöjdsutsläppen, vars storlek beräknas vara ungefär lika stor.

Målet är att minska utsläppen för flygresor med 20 procent från 2015 till 2020. Men hela minskningen beräknas inte komma från förändrade resvanor, utan även genom att flygets utsläpp minskas kontinuerligt. KTH räknar med att detta ska ge ungefär hälften av minskningen. För KTH:s del kan detta innebära att avstå från ungefär var tionde flygresa. Liknande lösningar för att stimulera till mindre flygande finns redan på en rad universitet i Sverige såsom Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och i övriga Europa. EPFL i Lausanne och ETH Zurich i Schweiz är två exempel.

Summan per resa ska motsvara en ungefärlig avgift på 1 krona per kilo koldioxid. KTH utgår från hur marktransporter beskattas, men har valt en lägre nivå.

Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-02-26