Per Berglund, professor på Industriell bioteknologi (Fotograf: Håkan Lindgren)

Nu tackar KTH:s meste prodekanus för sig

Publicerad 2019-05-28

Han har varit prodekanus över tre mandatperioder, i snart 9 år, och hunnit arbeta med två olika rektorer och tre dekanus. Att Per Berglund stannat så länge på sin post beror på att han ville se resultatet av flera påbörjade projekt. Mest nöjd är han nu med att utbildningens status har höjts.

Per Berglund valdes först till prodekanus vid ett fyllnadsval 2010 och har sedan blivit omvald två gånger. En viktig anledning till att han ville fortsätta över en andra ordinarie period var projektet med pedagogiska utvecklare, ett treårigt projekt som pågick 2014-2016.

– Det är ett projekt som jag jobbat mycket med och är väldigt stolt över. Vi tillsatte 20 - 25 personer, entusiaster som ville hålla på med pedagogisk utveckling, i en helt ny roll.

Projektet var inte helt lätt att genomföra, det fanns på sina håll ett starkt motstånd. Men så här i efterhand tror Per Berglund att fler ser värdet av de pedagogiska utvecklarnas insatser.

– Det gav många ringar på vattnet och har bidragit till att lyfta utbildningens status och därmed kvaliteten.

Per Berglund i en laboratoriemiljö. (Fotograf: Håkan Lindgren)

Något han är stolt över är också att KTH lyckades få regeringen att backa från förslaget att lägga ner det tekniska basåret.

– I och med att fler och fler bestämmer sig sent i livet för en universitetsutbildning har basåret fått allt större betydelse. Och de som gått tekniskt basår klarar sig väldigt bra på KTH.

De senaste åren har till stor del genomsyrats av arbetet med det nya kvalitetssäkringssystemet. Mycket möda har lagts på att farhågorna om för mycket utvärdering och för lite utveckling ska komma på skam. Och för att utvärderingsarbetet inte ska bli orimligt omfattande sprids det också ut på flera år.

– Vi väljer ut vissa saker för utvärdering ett år och andra ett annat. Under en sexårsperiod ska vi ha gått igenom alla bedömningspunkter. Avsikten är ju att både fånga upp svagheter och ha ett system för att göra något åt dem.

Dessutom, påpekar han, är grundmodellen för kvalitetssäkringssystemet inget KTH kan välja bort. Den följer UKÄ:s nya krav för kvalitetssäkring, krav som alla universitet måste leva upp till.

Som prodekanus har Per Berglund, liksom sin företrädare, haft ett övergripande ansvar för utbildningen. Det kommer inte hans efterträdare att få eftersom det nu finns en vicerektor med särskilt ansvar för utbildningen. En förändring som Per Berglund ser både för- och nackdelar med.

– Det är bra att det blir tydligt vem som är ansvarig för utbildningsfrågor i universitetsledningen. Samtidigt var det en viktig signal att ansvaret för utbildningen låg på en av oss som var valda av fakulteten. För mig har det varit en styrka att vara förtroendevald.

Den sista juni avgår Per Berglund och återvänder på heltid till undervisningen, forskningen och sin professorstjänst på Industriell bioteknologi.

– Det har varit fantastiskt roligt och spännande att få jobba centralt på ett sådant här lärosäte. All den här kreativiteten som finns här och alla kompetenta människor, både forskare, lärare och inom verksamhetsstödet.

Om han ska ge något råd till sin efterträdare så är det att slå vakt om fakultetsrådets inflytande.

– Se till att fakultetsrådet får en fortsatt viktig roll på KTH och att den kritiska, kollegiala dialogen fortgår. För det behövs i en kreativ miljö. Det är ju det som skiljer oss universitet från vilket företag som helst.

Text: Ursula Stigzelius

Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-05-28