Till innehåll på sidan

Ny jobbvardag frestar på

En person har ett videosamtal med en annan person via datorskärmen.
Foto: Unsplash
Publicerad 2020-05-14

Många har arbetat hemifrån i snart två månader. Coronakrisen har skapat en ny och ovan jobbvardag utan det dagliga småpratet vid kaffemaskinen. Hur mår vi egentligen?
- Det har varit en helt ny situation och en stor omställning digitalt och psykiskt för oss alla. Men vi upplever och hanterar det olika så klart, säger Annica Fröberg, personalchef på KTH.

Skärmbild med Annica Fröling.
Annica Fröberg, personalchef vet hur en dag på Zoom kan te sig. Hon har sett hur den nya arbetsvardagen, som blivit det nya normala, frestar på i fråga om ergonomi och risk för ensamhet.

I början av krisen handlade det mycket om att hjälpa anställda tillbaka till Sverige och vice versa, fånga upp dem som varit på tjänsteresor och rent praktiskt ställa om för arbete på distans, enligt Annica Fröberg.

Ergonomi och risk för ensamhet har varit två viktiga delar i den för många nya arbetsmiljön på heltid – i hemmet.

– En del har många zoom-möten på en dag. Medan andra kanske bara har ett i veckan. Att vara i ett sammanhang och känna sig sedd är grundläggande behov på en arbetsplats. Det blir ännu tydligare vid en kris som den här.

Vilken betydelse har cheferna i det här sammanhanget?

– Jag tror att det är extra viktigt att man som chef är synlig, tydlig och anträffbar för sina medarbetare som individer oavsett kanal.

Merparten av de anställda på KTH har arbetat hemifrån, men några har varit på plats för att ställa om och hålla igång verksamheten. Lärare, lokalvårdare, it-driften, löneadminstratörer och coronaforskare för att nämna några.

– Ja, vi har många vardagshjältar som fått det hela att fungera på plats.  

Och andra har kämpat på hemifrån eller kanske varvat med att vara på jobbet någon dag då och då.

Sträckan mellan arbete och fritid har inte bara försvunnit rent fysiskt för många utan även mentalt. Det digitala arbetssättet kan göra att det är lätt att glömma att ta pauser och arbeta för mycket . Vissa arbetsuppgifter har kanske förändrats eller försvunnit till följd av hur KTH påverkats av krisen.

Sannolikt håller Folkhälsomyndighetens rekommendation, att människor ska arbeta hemma i möjligaste mån, i sig åtminstone till sommaren. Hur ska vi hålla ut?

– Det gäller att hålla kontakt med kollegor, peppa varandra, delta i aktiviteter om man känner för det, fortsätta fokusera i vetskap om att vi tar oss igenom det här.

Att bjuda in till zoom-fika, zoom-frukost och allt annat möjligt zoom-samkväm kan vara bra. För att göra gränsen mellan jobb och ledig tid tydligare kan ett sätt vara att ta en promenad till och från hemarbetsplatsen .

Annica Fröberg påpekar också att alla anställda har rätt till tre stödsamtal genom företagshälsovården om det skulle kännas alltför jobbigt eller om man vill ha hjälp att sortera och reflektera. Detta kan man få utan att chef eller arbetsgivare behöver godkänna eller involveras.

– Skulle man behöva fler samtal går det bra att vända sig HR på sin skola i första hand och i andra hand till HR centralt.

Hela samhällsekonomin är i gungning till följd av krisen och många människor blir arbetslösa. Kan det väcka oro för den egna situationen?

– Ja, men på KTH ser vi ingen övertalighet eller risk för varsel så det behöver man inte oroa sig över i dagsläget.

Hur blir det framåt?

- Vi siktar på att alla ska vara tillbaka på plats i höst, att vi ska kunna lösa det på bästa sätt och att vi har alla med oss då.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:intranytt@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-05-14