Ny strategi driver KTH:s digitalisering

– Det handlar om att ha rätt system, rätt kompetens och mer samordnade processer. Genom strategin läggs grunden för att förbättra och effektivisera verksamheten utifrån både ett användar- och ett helhetsperspektiv, säger Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering.

Han har i samråd med universitetsdirektören och genom workshops, intervjuer med en rad olika personer och instanser på KTH samt genom jämförelser med andra universitet byggt strategin.

– Det är verkligen dags att vi genomför den här transformationen och viktigt för att KTH ska vara relevant för framtida studenter, forskare, lärare och administrativ personal och även för våra olika samarbeten och för KTH:s roll i samhällsutvecklingen.

Vision på lång sikt

I strategin ingår förutom fyra strategiska mål och därtill kopplade delmål, KTH:s vision för digitalisering på lång sikt samt förutsättningar som krävs för att omställningen ska bli verklighet. Målen är:

• Stärkt digital kompetens hos medarbetare och studenter
• Rätt digitala förutsättningar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten
• Förenklad och effektiv administration genom ett användarorienterat verksamhetsstöd
• Digital infrastruktur som säkrar att data tillgängliggörs internt och externt på rätt sätt och vid rätt tillfälle

Målen i sig går också i linje med andra utvecklingsarbeten som bedrivs på KTH som till exempel utvecklingen av det gemensamma verksamhetsstödet, Framtidens utbildning och portföljstyrningen av IT. De strategiska målen ska ha fokus på att göra nytta och ett stöd för handlings- och verksamhetsplaner som ska tas fram, underlätta prioriteringar av vad som ska göras och i vilken ordning.

– Ett genomgripande digitaliseringssynsätt tarvar att man förhåller sig till andra behov och utvecklingssatsningar eftersom digitaliseringen är en nödvändig förutsättning för att de ska kunna genomföras, säger Jan Gulliksen.

Säkra system

Andra saker som är avgörande för att strategin verkligen ska fungera i praktiken är bland annat en tillåtande och lärande kultur, tydlighet och gemensamma prioriteringar och att KTH:s system och tjänster är säkra och robusta.

– Strategin ska man kunna hålla i handen och ha som stöd vid verksamhetsförändringar. Att få en snabbare och smartare verksamhet är inte att se som en kostnad utan snarare en investering som gagnar hela KTH.

Joakim Lilliesköld, lektor på EECS och ledamot i utbildningsnämnden ingår i den grupp som arbetat fram ramverket för framtidens utbildning och dess 13 principer. 

– De fyra strategiska målen går helt i linje med flera av principerna, även om nästan alla principerna är beroende av digitalisering på ett eller annat sätt. Inom KTH:s delportfölj för utbildningens IT stöd har man speciellt valt ut tre områden där digitaliseringsbehovet är stort. Det är examination, lärandestöd och beslutsstöd. Men också för kvaliteteten på utbildningen som helhet.

Beslut i november

Att utveckla beslutsstöd digitalt kan till exempel handla om att underlätta för studenter att se olika konsekvenser när de ska välja kurser, vilket är en förutsättning för principen flexibla och strukturerade studievägar.

Om strategin som helhet säger han:

– Det är ju jätteviktigt för hela KTH att strategin kommer med ställningstaganden och mål, som vi sedan kan bryta ner i handlingsplaner och roadmaps så att det verkligen blir verkstad av det. Det är klart efterfrågat.

Strategin ska nu skickas på remiss till bland annat verksamhetsstödets ledningsgrupp, strategiska rådet, fakultetsrådet, portföljstyrgruppen och centrala samverkansgruppen.

Efter att inkomna synpunkter från remissinstanserna hanterats, remisstiden pågår till den 19 oktober, är planen att rektor ska fatta beslut om strategin den 15 november.

Den som är intresserad kan gärna mejla Jan Gulliksen   så skickar han dokumentet med vändande mejl och välkomnar tankar och synpunkter. 

Text: Jill Klackenberg