Till innehåll på sidan

Om en situation känns hotfull på jobbet – vad gör jag?

Woman holds up a hand with the word Stop written on it
Publicerad 2022-02-28

Vilka situationer som kan upplevas som hotfulla i mötet med andra varierar från person till person.
– Det övergripande rådet är att om du känner dig hotad ska du inte bara låta det passera. Att inte agera kan vara farligt och drabba både dig och andra, säger Lotta Gustavsson, gruppchef på Personalavdelningen, Arbetsrätt och Arbetsmiljö på KTH.

De vanligaste sammanhangen där HR får information om att medarbetare utsatts för hotfullt och olämpligt beteende är efter olika sorters förvaltningsbeslut, som exempelvis rättning av tenta, eller att någon ansökt om något och fått avslag.
Det förekommer att den hotfulla personen känner sig orättvist behandlad, upplever sig diskriminerad eller utsatt för kränkande särbehandling.
Pressade människor kan bete sig olämpligt eller hotfullt när saker står på spel, och då är det bra att ha en rutin att aktivera, säger Lotta Gustavsson.

"Man kan bli helt ställd"

Hon säger att det ibland kan vara svårt att agera lämpligt i stunden om någon person till exempel blir högljudd på studentexpeditionen.
– Man kan bli helt ställd. Som första steg är det bra att markera på ett statstjänstemannasätt. Bra fraser att använda är ”Det här agerandet är inte ok för mig. Jag känner mig inte bekväm just nu. Jag vill att vi tar det här vid ett annat tillfälle. Du kan återkomma per telefon eller mejl.”
– Men om man blir det minsta rädd för att bli skadad fysiskt ska man se till att genast förflytta sig från lokalen och till ett säkert ställe, ring genast polisen på 112.

Lotta Gustavssons tips till medarbetare som känner oro eller otrygghet i arbetssituationen är att kontakta sin närmaste chef och be om att genomföra en riktad skyddsrond i arbetsmiljön.
Skyddsrond ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet på KTH, som innebär riskinventering, riskbedömning, åtgärd och uppföljning.
– Skyddsombudet deltar. Åtgärder kan exempelvis vara att möblera om, förstärka bemanningen eller inrätta telefontider.

Vad bör chefer och arbetsledare göra i förebyggande syfte?
– Det är viktigt att avdelningens regler och rutiner är transparenta och välkända , så alla medarbetare kan hänvisa till dem vid behov, och så att berörda studenter, samarbetspartners eller frågeställare kan förstå dem, säger Lotta Gustavsson.
– Se även till att skapa rutiner för att medarbetaren enkelt ska kunna rätta till de fel och misstag som kan göras i jobbet, som exempelvis felräkning eller felbedömning.
Lotta Gustavsson rekommenderar arbetsgrupper att genomföra skyddsronder, dela erfarenheter och gå igenom och öva på hur vi på KTH kan agera om någon av oss blir utsatt för en hotfull situation.

Hur bör chefen agera om en medarbetare utsatts för hot?
– Ta kontakt med den drabbade personen och träffa den omedelbart. Skapa en strategi för de närmaste 24 timmarna. Ska medarbetaren sluta jobba för dagen, vem kan i så fall eskortera personen hem? Kan man ordna sällskap för kvällen? Om något har skett fredag före helg behöver det finnas avchecknings-punkter regelbundet under hela helgen, exempelvis genom telefonavstämning.
– Den drabbade personen kan få reaktioner, ha svårt att jobba eller sova. Kolla om den drabbade har socialt stöd från familj och vänner. Engagera kollegor för kamratstöd om det behövs.

Chefen ska även se till att den drabbade får träffa beteendevetare eller motsvarande hos företagshälsovården för krisstöd.
– Dessutom är det viktigt att chefen följer upp reaktioner och rutiner, både med medarbetaren och med hela arbetsgruppen. Det är viktigt att bygga en bra arbetskultur, så alla kan säga ifrån om någon blir behandlad på ett dåligt sätt, eller om man själv upplever att en situation känns otäck, obegriplig, orättvis eller olustig, tillägger Lotta Gustavsson.

Katarina Ahlfort
Foto: Mostphotos

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2022-02-28