Så bygger hon KTH:s nya säkerhetsavdelning
Christina Boman är sedan 17 april ny säkerhets- och säkerhetsskyddschef på KTH. Uppdraget: formera en helt ny avdelning, identifiera verksamhetens behov och utveckla säkerhetsarbetet.
– Det jag anställts för att göra här har jag gjort två gånger förut.
Hon har fram till halvårsskiftet, 30 juni 2023, på sig att presentera en ram till organisation och i höst inleds de första rekryteringarna. Hur många det rör sig om är oklart, men hon uppskattar att avdelningen kommer att bestå av 10–15 medarbetare.
– Det handlar inte bara om att anställa utan också om att klustra områden för att få synergier och stordrift. Där är samarbetet med skolorna superviktigt. I hela samgåendeprojektet är det av högsta vikt att fråga efter behoven för att inte riskera bygga något utifrån vad man tror eller tycker.
Christina Boman kommer närmast från samma befattning på SVT. På CV:et står också säkerhetschef på Uppsala universitet, samt 20 år inom Försvarsmakten.
– Min målbild är att skapa en professionell säkerhetsorganisation som gör att KTH är tryggare och bättre för studenter och medarbetare.
Uniformsyrken
Ambitionen är en mix av bakgrund, åldrar och kön. Till att börja med nämner hon ”folk som kan KTH och har jobbat här tidigare”.
– Det är viktigt att ha ett institutionellt minne, men det är minst lika värdefullt att få in nya människor utifrån. När jag byggt organisationer finns naturligtvis kompetenser hämtade från uniformsyrken. Men det finns också många yrkesutbildningar i dag, inte minst på IT- och informationssäkerhetssidan, varifrån jag hämtat juniorer. Det ger en bra blandning av ny och hungrig och erfarenhet.
Vad har du med dig för lärdomar från akademin?
– När jag kom till Uppsala bestod säkerhetsgruppen av tre personer. När jag slutade efter åtta år var vi 16. Avdelningen låg då direkt under universitetsdirektören, precis som det ska bli här. Åren i Uppsala gör att jag förstår akademin, språket, kulturen, och när man ska ducka eller gå.
”Sveriges minne”
Under en 35-årig yrkeskarriär har Christina Boman samlat på sig erfarenheter inom allt ifrån säkerhet och krisberedskap till underrättelsearbete.
– Som säkerhetsläget ser ut nu tror jag KTH behöver titta på beredskapsfrågor utifrån kategorin ”Sveriges minne”. Det finns mycket här som är värdefullt på samma sätt som föremål skyddas på muséer.
Vilka utmaningar har du?
– Att få ihop avdelningen är nummer ett. Samtidigt behöver jag finnas i verksamheten. Det kommer in frågor hela tiden, varav flera allvarliga. Vi ska inte sitta på kontoret utan vara synliga, delta i debatter, på fokusdagar eller i workshops och både bidra plus ta med oss frågor hem.
…och målsättningar?
– Ja, hur mäter man att det blir bra? Det är att titta på antal inkomna ärenden där folk faktiskt får svar. Vi ska vara så snabba på bollen att ingen upplever en fördröjning i stöd, hjälp eller insats och därför implementeras ett ärendehanteringssystem.
Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )