Så kan du bidra till att nå miljömålen

– Vi vill diskutera hur vi kan skapa ett effektivt och hållbart sätt att resa och mötas efter pandemin, säger Markus Robèrt , docent vid KTH som studerar hur företag och organisationer kan minska personalens klimatutsläpp från flygresor.

Workshopparna, som är digitala via Zoom, drar igång under höstterminen. De hålls av Markus Robèrt tillsammans med kollegor inom forskningsprojektet FLIGHT och de hoppas på mycket diskussioner.

Innan flygresandet tar fart igen är det ett gyllene läge att reflektera över och tänka nytt kring hur och varför vi reser, menar Markus Robèrt.

– Frågan är hur vi kan dra nytta av hur pandemin påverkat oss, där möten och även konferenser har kunnat hållas digitalt när resandet i princip legat nere. Nu har vi chansen att skapa ”det nya normala” som kanske inte behöver ha ett inbyggt resebeteende på samma sätt som vi traditionellt haft inom akademin.

Ojämn fördelning

Före pandemin gjordes i genomsnitt 11 000–12 000 flygresor per år vid KTH. Om klimatmålen ska nås behöver utsläppen från tjänsteresor årligen minska med nio procent fram till år 2030. Men hur det ska gå till är en öppen fråga.

– Flygande är väldigt ojämnt fördelat på KTH både mellan och inom olika avdelningar. En mycket liten del av personalen står för en stor del av resorna och därmed utsläppen.

En sammanställning av resebyrån Egencias siffror visar att 20 procent av forskarna vid KTH står för 60 procent av utsläppen. Om man tittar på de 10 procent som flyger allra mest motsvarar deras resor 41 procent av utsläppen. Avgörande faktorer för de som flyger mycket är ålder, kön och akademisk titel.

– Säkert finns det många inom dessa grupper som inte är nöjda med sina resvanor, utan kanske har fastnat i ett beteende eller en viss kultur. Jag tror vi kan komma långt genom att hjälpa dem som vill förändra sitt resande i takt med utsläppsmålen, säger Markus Robèrt.

Ändra resbeteende

Han och de andra inom projektet vill träffa intresserade avdelningar, visa hur deras flygande ser ut och sätta detta i relation till andra avdelningar, skolor samt KTH:s klimatmål.

– Vi bjuder in till ett resonemang om hur lite eller hur mycket din avdelning skulle behöva förändra sitt resebeteende för att nå KTH:s mål. Målen kan upplevas som abstrakta och svåra att ta till sig, vi gör målen konkreta och hoppas att det ökar motivationen och chansen att nå målen.

Vilken är din bild av hur forskarna klarat arbetet under pandemin?
– Att det skapats en tidsrymd som följd av minskat resande. Många har använt tiden för att skriva forskningsartiklar och göra analysarbete, samtidigt som de haft mindre omvärldskontakter. Men det ser naturligtvis olika ut inom olika fält. En del har stått handfallna för att de behövt medverka på konferenser som blivit inställda.

Är det möjligt att klara utsläppsmålen utan att försämra forskningskvaliteten?
– Vi måste göra det – det är bara en fråga kring hur det ska gå till. Som forskningsinstitution har vi en viktig roll som kunskapsbärare, att städa framför egen dörr och att vara en trovärdig förebild i hur klimatmål kan uppnås. Om alla yrkesbranscher ägnar sig åt att hitta skäl till att just de inte kan minska flygandet kommer vi aldrig framåt.

Text: Christer Gummeson

Är din avdelning intresserad av att medverka i en workshop om hur mycket ni flyger? Ta kontakt med Markus Robèrt  docent vid Strategiska hållbarhetsstudier eller Daniel Pargman  lektor vid Avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign.

• Workshopparna utgår från resultaten i forskningsprojektet FLIGHT . Inom projektet utvecklas verktyg som ska hjälpa arbetsplatser att minska sina koldioxidutsläpp från flygresor.

• Utifrån data om KTH:s samtliga tjänsteresor de tre senaste åren har forskarna tagit fram visualiseringsverktyg – cirkeldiagram, kurvor och andra grafer som visar när, var och hur mycket forskare flyger. Datan kan redovisas på flera organisatoriska nivåer: till exempel skolor eller avdelningar utifrån faktorer som akademisk titel, ålder, kön.

• Flyget är en stor utsläppspost i KTH:s verksamhet. Flygresorna står för 99 procent av utsläppen från tjänsteresor. Om arbetspendling räknas in är flygets andel av utsläppen 93 procent.

• Flygandet är väldigt ojämnt fördelat på KTH. Om de 10 procent av forskarna som flyger mest skulle minska flygandet till KTH:s genomsnittsnivå, skulle utsläppen totalt minska med 31 procent. Om de 20 procent som flyger mest skulle bli genomsnittsresenärer skulle utsläppen minska med 40 procent och KTH skulle då vara i takt med delmålet för utsläpp till år 2025.