Till innehåll på sidan

Så kan KTH påverkas när hyror och elpris ökar kraftigt

Susanne Odung framför ett fönster
Vad blir effekterna av att KTH:s samlade hyres- och elkostnader beräknas öka med drygt 90 miljoner kronor under det kommande året? – Bland annat kan det bli aktuellt att lämna hyresavtal, förtäta arbetsplatser i kontorsmiljöer och minska investeringar i nybyggnationer, säger KTH:s ekonomichef Susanne Odung.
Publicerad 2022-09-30

KTH:s hyreskostnader beräknas öka med 80 miljoner kronor inför 2023, till följd av den kraftiga inflationen. Dessutom går elpriserna upp och beräknas öka med runt 14 miljoner under kommande år. En arbetsgrupp har nu börjat ta sig an de förslag till åtgärder som presenteras i KTH:s lokalförsörjningsplan för 2022-2025.
– Vi vill på sikt frigöra resurser till KTH:s utbildning och forskning, säger KTH:s ekonomichef Susanne Odung.

KTH:s forskningsmiljöer som Parallelldatorcentrum och Electrumlaboratoriet har en hög elförbrukning. Men medan elpriserna förhoppningsvis normaliseras inom överskådlig framtid kommer de ökade hyreskostnaderna enligt Susanne Odung att bestå framåt: Enligt formuleringarna i hyresavtalen kommer inte de nya beloppen att skrivas ner över tid.

– Utvecklingen är bekymmersam för KTH. Om inget görs riskerar vi en negativ påverkan på KTH:s utbildning och forskning. För att frigöra resurser till de verksamheterna har vi länge velat minska kostnaderna för våra lokaler, säger hon.
– I KTH:s lokalförsörjningsplan för 2022-2025 har vi därför föreslagit flera aktiviteter som på kort och lång sikt kan minska KTH:s lokalkostnader. Tyvärr är inte aktiviteterna av sådan karaktär att de får effekt de närmaste åren.

Vilka åtgärder har föreslagits?
– Det handlar exempelvis om att lämna vissa hyresavtal, att förtäta arbetsplatser i kontorsmiljöer och dra ned på ambitionsnivån när det gäller nya byggprojekt. Samtidigt behöver vi prioritera utvecklingen av verksamhetskritiska lokaler, som exempelvis de laboratorierna som byggs om på SciLifeLab.

I dagarna har en grupp deltagare på högsta ledningsnivå inom KTH inlett arbete för att hantera situationen framåt på bästa sätt, och i gruppen ingår universitetsdirektör, ekonomichef, fastighetschef, skolchefer och utredningsstöd från Gemensamt Verksamhetsstöd, GVS.
 
– På kort sikt ser vi, liksom flera andra lärosäten, över möjligheterna att finansiera delar av de ökande kostnaderna med vårt myndighetskapital. Det skulle i så fall gälla under de kommande åren. Det är olyckligt att behöva använda myndighetskapitalet till den här typen av kostnader, men det är i nuläget en nödvändighet för att KTH:s verksamhet ska kunna fortsätta som planerat, säger Susanne Odung.

Arbetsgruppen arbetar i nuläget med frågorna kring de ökade lokalkostnaderna från flera olika håll.
– Vi vill skapa en långsiktig trygghet samtidigt som vi så snabbt som möjligt ger oss i kast med att minska våra lokalkostnader, bland annat genom att omförhandla och lämna vissa hyresavtal, säger Susanne Odung.

– Vi har sedan flera år tillbaka en pågående dialog med Regeringskansliet om statens vinstuttag från Akademiska hus. I det här läget är det oerhört viktigt att ha en helhetsblick på situationen i högskolesektorn, där vi även uppmärksammar hyresvärdarnas uppdrag.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Mikael Sjöberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2022-09-30