Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Språket gör skillnaden

Ett förstoringsglas zoomar in ordet solution i en ordbok.
Att leta lösningar kan också innebära att hitta ord som gör att man menar samma sak. (Foto: Mostphotos)
Publicerad 2024-06-04

Vad betyder reformagenda, generativ AI och lokaloptimering? Och vad heter det på engelska? Om du är tveksam finns alltid KTH:s språkkommitté att tillgå.

– Ja, vi får en hel del mejl med frågor om och ibland lite klagomål på hur vi använder språket på KTH, berättar Viggo Kann , ordförande i Språkkommittén tillika professor i datalogi.

Varför är det viktigt med språk?

– Dels handlar det ju om att vi ska förstå varandra, ha entydiga begrepp och mena samma sak, dels är det viktigt för att KTH ska nå ut i samhället både nationellt och internationellt. Med ett gott språk når vi längre, exempelvis genom våra studenters examensarbeten, och ett bra språk gör KTH mer effektivt som organisation. Men också för språkets egen skull.

Enligt Språklagen ska det svenska språket inom offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Lever KTH upp till det?

– Ja, i stort, men det tekniskt akademiska språket behöver innehålla en hel del facktermer, som vi också vill att våra studenter har med sig i sin karriär. KTH har ju också blivit betydligt mer internationellt vilket påverkar språket och studenterna ska kunna ha såväl svenska som engelska som arbetsspråk när de kommer ut på arbetsmarknaden.

KTH är parallellspråkigt det vill säga svenskan och engelskan används sida vid sida inom forskning och utbildning. En aktuell forskningsstudie  som Viggo Kann med flera gjort tyder på att studenter presterar bäst om de undervisas på sitt första språk. Det är därför naturligt att utbildningen de första tre åren på KTH hålls på svenska och först de sista två åren på engelska. Den engelska som används är dessutom ett lingua franca- en mer neutral engelska så att även de som inte har det språket som modersmål förstår varandra.

Slå i ordboken

Den som blir osäker på vad en specifik KTH-term heter på engelska kan använda den ordbok  som Språkkommittén tagit fram. Den innehåller 1300 ord och uppdateras årligen eftersom det är en strid ström av nya begrepp och termer som pockar på att bli översatta.

Man i glasögon.
Viggo Kann, ordförande i Språkkommittén.

– Just nu letar vi en översättning på reformagenda. Det är bra om man kollar med Språkkommittén om det är något begrepp man ska använda ofta innan det hinner rota sig.

Han tycker att det interna språket var mer vildvuxet för tio år sedan än vad det är nu.

Kan ett onödigt krångligt språk riskera att förståelsen uteblir och användas för att dölja saker oavsett om det är akademiskt eller myndighetsspråk?

– Jo, men jag tror att eftersom vi har en vetenskaplig ansats i mycket av det vi gör med ett klart, tydligt och exakt språk så kan det kanske ha smittat av sig på myndighetsspråket. Men det är bara en hypotes. I den vetenskapliga processen med olika granskningar är det ju inte någon fördel att blurra språket.

Användbar teknik

Något favoritord kommer Viggo Kann inte på i stunden och inte ett värstingsord heller.

– Vår roll är inte att sabla ner på språkanvändning utan att stödja den på ett bra sätt.

Däremot slår han ett slag för den nya teknikens många möjligheter för att producera ett bättre språk.

– AI kommer inte ta över, men det är mycket användbart för att granska och förbättra ens texter. Och kravet på tillgänglighet är också en viktig faktor för att öka allas förståelse för en text.

Motvilligt nämner Viggo Kann ändå några vanliga fel som tittar fram i olika texter.

– Jag har sett många olika varianter på ”KTH:s”. Det ska vara kolon och s till exempel ”KTH:s studenter”. En översättning som ofta smyger sig in är Dean istället för Head of School när det skrivs om skolchefer.

Hur är KTH:s språk om tio år?

– Det är en lång tid när vi pratar språk. Det händer så mycket hela tiden. Trenden fortsätter och KTH blir ännu mer internationellt, men svenska språket är kvar. Med AI kommer vi att hantera texter på ett annat sätt. Ett föredrag på engelska kommer kanske kunna höras samtidigt på svenska. Språkbarriären luckras upp och du kan få en text översatt till vilket språk du vill direkt.

 Språkkommittén, som har åtta ledamöter (fem lärare, två studenter och en representant för verksamhetsstödet), startades 2010 och ligger sedan i våras som ett stadigvarande och rådgivande utskott till fakultetsrådet. År 2010 kom också KTH:s språkpolicy  h som nu håller på att uppdateras. Har du en språkfråga? Mejla till sprakkommitten@kth.se.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2024-06-04