Strategi för framgång i Horisont Europa
Efter ett år med KTH:s nya EU-strategi verkar det redan ge resultat inom EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa (2021-2027).
– Genom ett aktivt och starkt deltagande kan vi öka resurserna till vår forskning, och har också en möjlighet att påverka EU och forskningens inriktning och därmed samhällsutvecklingen i förlängningen, säger Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning.
Att bygga nätverk, stärka KTH ytterligare på den internationella arenan och att visa att KTH är en attraktiv samarbetspartner är andra fördelar, enligt Annika Stensson Trigell.
Strategins principer
Hon har tillsammans med avdelningen för forskningsstöd (RSO) tagit fram strategin efter förankring hos bland annat ledning och KTH:s sex forskningsplattformar. Strategin bygger på tre bärande principer; att utgå ifrån KTH:s forskare och ge dem stöd på olika sätt vid behov, använda sig av redan etablerade samarbeten och nätverk samt bygga intern kompetens genom att ta till vara redan gjorda erfarenheter.
– Systematisk kunskapsöverföring och erfarenhetsöverföring är väldigt viktigt. Vi ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt utan arbeta tillsammans till nytta för KTH.
Såväl forskningsplattformarna som KTH:s pelare (hållbarhet, jämlikhet, digitalisering och internationalisering) tycks väl matcha viktiga fokusområden inom Horisont Europa. Ramprogrammet delas in i tre huvudområden inom vilka projekt kan söka finansiering: vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt Innovativa Europa. Ett stort fokus ligger på hållbarhet och de globala hållbarhetsmålen liksom fem stora strategiska forsknings och innovationssatsningar så kallade missions; klimatanpassning, cancer, markens tillstånd och livsmedel, klimatneutrala och smarta städer samt friska hav, kust- och inlandsvatten.
Delta i expertgrupper
Förutom ambitionen att dra in mer pengar och fler projekt till KTH:s forskning i jämförelse med tidigare ramprogram ingår andra delmål i KTH:s strategi, exempelvis målet om ett ökat antal ERC-projekt från Europeiska forskningsrådet och att KTH ska ha ett aktivt deltagande i EU-kommissionens expertgrupper.
– Till målen kopplar vi mätetal vilket gör att vi löpande kan följa hur KTH lyckas. EU är en av KTH:s tre största forskningsfinansiärer så det har stor påverkan på vår forskning och utfallet hittills ser väldigt bra ut. KTH:s forskare är aktiva och framgångsrika.
Facit hittills, i september 2022, är för att nämna några av många framgångar:
- Totalt 85 beviljade projekt (inklusive Digital Europe och Euratom), varav
- 5 ERC grants
- 18 Marie-Skłodowska-Curie Actions
- 41 samverkansprojekt varav sju projekt där KTH är koordinator
– Det som ofta kan vara den trånga sektorn för en forskare i dag för att kunna engagera sig är ju tiden. Du ska kunna så mycket och helst vara med överallt. Därför har vi en organisation inom verksamhetsstödet för att underlätta och uppmuntra till att söka EU-projekt.
– Men en del av belöningen kan ju också vara att man får chans att prova och utvärdera sina idéer i ett större system och i större skala.
Vad skulle du ge för råd till forskare som funderar på att ansöka till en EU-utlysning?
– Några tips är att använd RSO för stöd, delta gärna i en workshop inför olika calls, ta kontakt med andra forskare omkring dig och fråga hur de gjort, använd nätverken och kontakterna som finns hos vårt kontor i Bryssel, gemensamt kontor inom Stockholm trio, säger Annika Stensson Trigell och tillägger att forskningsutvärderingen RAE också talar sitt tydliga språk när det gäller kvaliteten på KTH:s forskning.
– Det är ett bra kvitto på vår forskningsrelevans, excellens och impact som visar att vi är i högsta grad närvarande internationellt men också vilken potential det finns.
Text: Jill Klackenberg
Foto: Mikael Sjöberg