Strategisk kraftsamling för forskningen
Forskningsberedningen på KTH har nu varit i gång sedan årsskiftet och arbetet kring hur KTH:s forskning ska utvecklas på bästa sätt fortskrider.
– Det har varit värdefulla diskussioner med olika perspektiv och inspel, säger Annika Borgenstam, vicerektor för forskning och ordförande i forskningsberedningen, som just haft sitt sjunde möte.
Två viktiga delar har utkristalliserats där forskningsberedningen tagit fram beslutsunderlag. Det ena rör strategiska forskningsinitiativ, som innebär att centrala medel ska kunna användas till finansiering av forskningsinitiativ på tre till fem år med målet att dra in betydande forskningsanslag inom strategiskt viktiga områden.
– Det handlar om att vi ska kraftsamla för att dra in stora pengar och samla KTH:s forskare i nya samarbeten antingen inom ett befintligt forskningsområde eller genom att utveckla ett nytt under en begränsad tid, säger Annika Borgenstam.
Central samfinansiering
Tanken är att initiativ till dessa strategiska satsningar ska kunna tas av forskare, KTH:s ledning eller forskningsberedningen, enligt ett nyligen fattat rektorsbeslut som beskriver kriterier och processer för hur en idé kan växa till ett strategiskt forskningsinitiativ.
– AI, energi, kvantteknik är exempel på områden som skulle kunna bli strategiska initiativ, säger Annika Borgenstam, där kopplingen till samhällsutvecklingen och dess behov blir tydlig. Före sommaren fattade rektor beslut om en strategisk satsning på kärnteknik.
Det andra beslutet rör KAW-projekt där man kan få en 20-procentig samfinansiering centralt när OH-kostnaden riskerar att bli alltför dryg.
– Vi vill ju uppmuntra att man söker KAW-projekt, en del har kanske avstått från att söka för att de helt enkelt inte haft råd på grund av hög grad av samfinansiering och detta kan var en väg för att underlätta, säger Annika Borgenstam .
I forskningsberedningen ingår tio personer, fyra från KTH:s ledning och sex seniora forskningsledare på KTH. Alla är på plats på mötet i Wallqvistska. På dagordningen har bland annat stått budgetöversyn och workshop kring forskningskommunikation med representanter från kommunikationsavdelningen.
Visa vägen framåt
En av de sex seniora forskarna i forskningsberedningen är Sophia Hober , professor i molekylär bioteknik. Hon tror och hoppas att forskningsberedningens arbete kan bidra till att KTH levererar såväl strategisk som spetsig forskning och samtidigt har en helhetssyn på KTH:s områden och kompetenser:
– Att KTH ska leda utvecklingen och inte bara följa utan våga gå före och visa vägen inom områden som hållbarhet och life science till exempel.
Karl Henrik Johansson , föreståndare för Digital Futures, som är en annan av de seniora forskningsledarna påtalar hur viktigt det är att forskningsberedningen kan lyfta blicken från det dagliga arbetet och tänka långsiktigt framåt:
– Vad ska KTH vara som forskningsinstitution om tio år? Hur kan forskningen hjälpa oss, som samhälle, i den digitala omställningen till exempel?
Mer om forskningsberedningens arbete, mötesprotokoll och rektors beslut .
Text: Jill Klackenberg
Foto: Theresia Köhlin