KTH medarbetarpuls 18 november

*Detta är ett index (0-100), som byggs upp av det genomsnittliga resultatet för drivarna i Pulsindex (de 10 återkommande kärnfrågorna). Högre resultat indikerar att medarbetare upplever en mer tillfredsställande arbetssituation i det dagliga jobbet.

Kärnfrågorna

Det samlade Pulsindex för novembermätningen ligger på 66, vilket är något mindre jämfört med föregående period, dock fortfarande i nivå med KTH:s historiska resultat. Mätningen visar en stabil arbetssituation där flera centrala styrkor fortsatt står sig väl, samtidigt som vissa utvecklingsområden kvarstår över tid. 

Medarbetarna lyfter särskilt fram entusiasm – “Vi har ett positivt arbetsklimat på vår arbetsplats” (72) – och inkludering – “Jag känner gemenskap på arbetsplatsen” (72). Dessa värden är stabila över tid och placerar sig bland de högsta i mätningen. Även tydlighet i ansvarsområden (70) och autonomi (69) får fortsatt goda omdömen, vilket indikerar att många upplever ett tydligt mandat i sina roller och en välfungerande ansvarsfördelning. 

Samtidigt är arbetsbelastning (56) och balans mellan arbete och fritid (59) de områden som ligger lägst, båda med mindre nedgångar sedan föregående mätning. Även uppskattning (64) ligger i den lägre delen av skalan, trots höga värden för erbjudandet om medarbetarsamtal. Detta kan peka på att medarbetare efterfrågar mer konkret uppföljning och tydligare långsiktiga utvecklingsvägar. 

Sammanfattningsvis beskriver mätningen en arbetsmiljö med starka sociala och organisatoriska fundament – men också återkommande utmaningar relaterade till belastning, återhämtning och individens långsiktiga utveckling. 

Tema: Systematiskt arbetsmiljöarbete (november)

Fokusområdet för november visar överlag mycket starka resultat. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs regelbundet (89), och kännedom om företagshälsovårdens stöd ligger mycket högt (93). Även förtroende för KTH:s hantering av rapporterade risker och tillbud får höga värden (82). Dessa siffror visar att grunden för ett strukturerat och välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är etablerad och tydlig för stora delar av organisationen. 

Samtidigt finns tecken på att vissa delar av arbetsmiljöprocesserna inte upplevs som fullt ut genomförda i praktiken. Individuell utvecklingsplan (57) och fortsatt otydlighet kring arbetsbelastning och balans indikerar att uppföljning, återkoppling och praktisk användning av processerna kan stärkas. Ett mer konsekvent användande av utvecklingsplaner och fortsatt dialog om rimlig belastning kan bidra till att knyta ihop arbetsmiljöarbetets strukturer med medarbetarnas vardag. 

Den samlade bilden av fokusområdet är att KTH har starka och tydliga systematiska arbetsmiljöstrukturer, men att det finns behov av att säkerställa att dessa också leder till konkreta upplevelser av stöd, rimlighet och långsiktig utveckling i det dagliga arbetet.