Hantering av brandfarliga och explosiva varor
Syfte
Denna information ska ge råd och stöd till verksamhet på KTH som hanterar, eller planerar att hantera brandfarlig och explosiv vara, så hantering kan ske i balans med gällande regler och på ett säkert sätt.
Omfattning
Denna information gäller för hela KTH, skolspecifika beskrivningar kan förekomma och tillämpas utöver de angivna här
Definitioner
- LBE - lagen om brandfarliga och explosiva varor.
- FBE - förordningen av brandfarliga och explosiva varor.
- LSO – lagen om skydd mot olyckor.
- Brandfarlig vara- brandfarliga vätskor, gaser och brandreaktiva varor vilket är ämnen och blandningar som kan underhålla, reagera våldsamt vid, eller ge brand som följd.
- Flampunkt – den temperatur då en vätska avger tillräckligt med ånga för att en brännbar blandning med luft bildas.
- CLP-förordningen – Kemikalieinspektionens regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter.
- SDB – säkerhetsdatablad med information över farliga ämnens egenskaper och beredningar.
- Föreståndare för brandfarlig vara – ansvarig med särskild uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt lagstadgade aktsamhetskrav och skyldigheter.
- Ställföreträdande föreståndare - ersättare för ordinarie föreståndare vid dennes frånvaro.
- Tillståndsmyndigheten – myndigheten som utfärdar tillstånd för brandfarlig och explosiv vara.
- Tillsynsmyndigheten – myndigheten som tillsyn i enlighet av LBE.
- Tillsyn – Tillsynsmyndighetens kontroll av hantering samt förvaring och att den följer lagstadgade krav.
- Intern tillsyn – uppföljning av hantering och förvaring utifrån KTH:s regler, samordnas av VS säkerhetsgruppen.
Brandfarlig, explosiv och brandreaktiv vara
Brandfarliga och explosiva varor avser brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor, som kan underhålla brand, reagera våldsamt vid en brand eller med brand som följd. Alla som hanterar brandfarliga och explosiva varor har ett ansvar att vidta dom försiktigheter och åtgärder som krävs för att tillse säker hantering.
Brandfarliga gaser
Brandfarliga gaser är sådana gaser som vid blandning med luft kan antändas vid 20°C, exempel på såna gaser är gasol, butan vätgas och acetylen. Aerosoler ses som brandfarliga gaser oavsett om det är vätska eller gasen som är brandfarlig.
Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor är vätskor med en flampunkt upp till 100°C. Brandfarliga vätskor delas in i klasser med hänsyn till deras flampunktsgrad enligt tabell nedan:
Klass |
Flampunkt |
1 |
< 21°C |
2a |
21°C < 30°C |
2b |
30°C < 55°C |
3 |
55°C < 100°C |
Brandreaktiva varor
Brandreaktiva varor är ämnen och blandningar som kan underhålla brand reagera våldsamt vid en brand eller med brand som följd. Det gäller bland annat ämnen med oxiderande och självreaktiva egenskaper samt brandfarliga fasta ämnen så som väteperoxid, organiska peroxider, brandfarlig biograffilm, och ammoniumnitrat.
Tillstånd
Hantering av större mängder brandfarlig vara är tillståndspliktig i enlighet med lagen om brandfarlig och explosiv vara LBE. På KTH finns flera tillstånd i form av KTH:s ramtillstånd och skolspecifika tillstånd. Rektorn är tillståndshavare för KTH:s tillstånd.
Tillståndsplikten avser förvaring, transport, behandling, bearbetning, användning, omhändertagande, underhåll, tillverkning, förpackning, destruktion, överlåtelse eller liknade. Utgå ifrån att all hantering av brandfarlig vara är tillståndspliktig.
För verksamhet på KTH krävs tillstånd för volymer som sammantaget överstiger följande mängder och hanteras.
Inomhus:
- Brandfarliga gaser- 250 liter
- Extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler - 500 liter
- Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C - 500 liter
- Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60°C upp till och med 100°C - 10 000 liter
Utomhus:
- Brandfarliga gaser - 1000 liter
- Extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler - 3000 liter
- Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C- 3000 liter
- Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60°C upp till och med 100°C - 50 000 liter
Utredning av risker
I enlighet med LBE ska en riskutredning upprättas som visar på att de brandfarliga varorna hanteras på ett betryggande sätt. Riskutredning ska innehålla uppgifter om de brand- och explosionsrisker som kan uppstå och bedömts, de åtgärder som eller har vidtagits.
Vid en bedömning av ett en explosiv atmosfär kan uppstå vid hantering ska en utredning upprättas i form av en explosionsskyddsdokumentation med tillhörande klassningsplaner. Utifrån riskutredning och klassningsplan ska rutiner och hanteringsinstruktioner upprättas för riskreducerande åtgärder.
Vid förändringar i verksamheten som är väsentliga eller vid utvidgning av verksamheten eller när det annars kan anses som nödvändigt så som nya arbetsrutiner, byte av lokal eller utrustning skall det övervägas av ny riskutredning eller revidering av nuvarande.
Utbildning/kunskap
Verksamhet på KTH som hanterar brandfarlig vara skall ha tillräcklig kunskap om lagstiftning, de brandfarliga varornas egenskaper och dom risker hantering av dem kan ge upphov till, kravet innebär inte att detaljkunskap måste finnas hos en enskild person men den tillståndspliktiga verksamheten ska ha den övergripande kunskapen och förmågan som krävs vilket ska vara anpassad för verksamhet som bedrivs.
Den verksamhet på KTH som har tillståndspliktig hantering av brandfarlig vara, ska ha en eller flera personer utsedda till föreståndare. Föreståndaren ska verka för att personalen får den utbildning och fortbildning de behöver. Läs mer om föreståndares roll i funktionssidan för föreståndare.
Förvaring och hantering
Konventionell förvaring
Förvaring av brandfarliga varor, beroende på mängd och klass ska ske i brandtekniskt avskilt utrymme och vara utformad så att de brandfarliga vätskorna vid läckage eller spill inte kan spridas okontrollerat. Brandklassade skåp eller anpassat förråd ska vara tillräckligt ventilerade för att kunna avleda brandfarliga ångor och motverka uppkomsten av en antändbar blandning av ånga och luft. Ventilering sker lämpligast ut utomhus ut i det fria. Kyl- och frysskåp ska vara utformade så att inga gnistor kan bildas inne i skåpet till följd av el utrustning, t.ex. lampa. Lämpligast väljer man skåp i explosions skyddat utförande (EX).
Ingen förvaring får ske i dragskåp eller motsvarande annat än den mängd som behöves under arbetsmomentet, efter avslutat arbete skall varan åter till avsett förvaringsutrymme. Samförvaring av brandfarliga varor så som aerosoler tillsammans med vätska är inte tillåtet utan ska förvaras separat. Lättantändliga material får ej förvars tillsammans med brandfarliga varor.
Öppen hantering av brandfarlig vara ska eftersträva att utföras i dragskåp, dragbänk eller med punktutsug.
Förvaring upp till 50l
Mindre volymer av brandfarlig vätska upp till 50 liter kan förvaras i ventilerat plåtskåp och per brandcell.
Lösa gasbehållare
Lösa gasbehållare ska vara placerade eller genom av fästanordningar vara säkrade från att välta. Brandfarliga gaser placerats med fördel utomhus.
Klassificering och märkning
Informationen om en varas egenskaper och klassning ges i form av märkning på förpackningen samt i ett säkerhetsdatablad (SDB).
SDB ger information om produktens egenskaper, de risker som kan finnas vid användningen samt åtgärder som ska vidtas för att skydda människors hälsa och miljön, så som brandklassning, hantering, förvaring och avfallshantering.
Där brandfarlig vara förvaras ska det skyltas med tillhörande CLP-piktogram som varnings och förbudssymbol, tex ”flamma”, ”tändstickan”. Skyltning ska upplysa de som hantera varan på arbetsplatsen var dessa finns och varna annan personal som räddningstjänst, detta kan medföra att skyltning även kan behövas vid korridorsdörrar som leder till den brandfarliga varan.
Inventering
För att tillse att förvarad mängd inte överskrider den tillståndsgivna mängden, ska inventering genomföras för samtliga tillstånd för brandfarlig vara. Läs mer om inventering och administrativt stöd för detta på funktionssidan för inventering.
Tillsyn
KTH:s säkerhetsfunktion ansvarar för administration av KTH:s ramtillstånd, är kontaktperson gentemot tillståndsgivaren och medverkar vid tillsyn för samtliga tillstånd gällande brandfarlig vara.
Extern tillsyn (Myndighetstillsyn)
Tillsynen som utlyses av tillståndsgivaren genomförs samordnat med tillståndsgivaren, skolans verksamhet och säkerhetsfunktionen på KTH. Tillsynen består i att kontrollera efterlevnaden av lagen om brandfarliga och explosiva varor samt föreskrifter och beslut som meddelats i anslutning till lagen.
Vid tillsynen inspekterar brandförsvaret bland annat hantering och förvaring, samt går igenom rutiner, dokumentation och skyltning, samt organisation.
Dokumentation, tillstånd, förteckningar och handlingar knutna till tillståndet ska vara tillgängliga samt aktuella.
Exempel över dokumentation:
- Förteckning över föreståndare/ställföreträdande föreståndare.
- Instruktioner och rapporter för drift och underhåll.
- Tillstånd och handlingar och förteckningar knutna till tillståndet.
- Anläggningsdokumentation(ex klassningsplaner, riskanalyser, kontroll- och besiktningsprotokoll etc).
- Handlingsplan och rapporteringsrutin för tillbud och olyckor.
Intern tillsyn
Tillsynen genomförs samordnat med skolan verksamhet och säkerhetsfunktionen på KTH samt sker årsvis. Vid tillsynen ska föreståndare och brandskyddsansvarig delta. Tillsynen syftar till att följa upp rutiner, dokumentation och delegationer, samt det riskförebyggande arbetet.
Lokala rutiner/instruktioner
Alla som hanterar brandfarlig vara ska vidta de aktsamheter och åtgärder som varje enskild situation kräver för att förhindra och begränsa risk för olyckor. De skolor/verksamheter som hanterar och förvarar brandfarlig och explosiv vara ska upprätta lokala rutiner och hålla dessa relevanta för den specifika hanteringen. Rutiner kan exempelvis beskriva:
- Nödlägeshantering
- Tillbud och incidenthantering
- Övning och utbildning
- Hantering
Samverkan
Skola med eget tillstånd, eller skola inom KTH:s ramtillstånd ska systematiskt samverka brandsäkerhetsfrågor inom verksamheten, samt med externa verksamheter vilka man delar lokaler med. Det är tillståndsinnehavaren eller den som är ansvarig för hantering och förvaring som är samverkansansvarig, om inte annat beslutas.
Samverkan ska omfatta risker i verksamheten, hur dessa förebyggs och hanteras, uppföljning av incidenter och tillbud, samt planering av utbildnings – och övningsinsatser.
Tillbud och incidenthantering
Tillbud och incidenthantering skall ske enligt KTH:s regelverk. Läs mer på funktionssidan anmälan av tillbud, risk och arbetsskada.
Enligt FBE ska olyckor, tillbud med brandfarlig och explosiv vara samt risk för olyckor rapporteras till tillsynsmyndigheten, rapportering till tillståndsmyndigheten sker via KTH:s säkerhetsfunktion.
Vid akuta händelse då fara för liv, egendom och miljö inträffat som brand eller utsläpp skall nationella larmnumret 112 sökas därefter KTH:s akutnummer 08 790 7700. Läs mer på funktionssidan för larminstruktion vid särskild händelse då fara för liv, egendom eller miljö inträffat: