Följ, dela, älska materialvetenskap
En ny LinkedIn-sida för materialvetenskap har snabbt fått många följare. Initiativet startades av ITM-skolan och Institutionen för materialvetenskap för sex månader sedan. Syftet var att skapa en kanal som fick vara precis hur material-nördig som helst. Nu är det dags att utvärdera satsningen.
Hej Ulrika Georgsson , initiativtagare till KTH:s LinkedIn-sida om materialforskning. Varför drog ni igång det här?
– Därför att många forskningsnyheter på KTH inte når ut till en större publik, det finns helt enkelt inte något forum för dem. Vi såg behovet av att etablera nya kanaler för dem som vill fördjupa sig inom ett visst område. LinkedIn-sidan för Materialvetenskap fick bli pilot.
Varför just materialvetenskap?
– Där finns en stor och aktiv community som vi hoppades skulle vara snabba med att följa och interagera. Vi drog också i gång initiativet tillsammans med Institutionen för materialvetenskap och det ger oss koll på vad som händer inom området. Samtidigt är materialvetenskap bredare än det som görs på institutionen, så vi försöker få in mer nyheter om andra material också, som exempelvis biomaterial.
Vilka är följarna?
– Alla möjliga som arbetar med forskning och utveckling inom materialområdet. En majoritet kommer från akademin, men vi har också många följare från olika industrisektorer. Det är intressant att se vilken personrörlighet som finns i den här världen.
Vilka inlägg är mest populära?
– Det är inlägg om folk som gör karriär eller får utmärkelse, då är det många som hejar på och gratulerar. Ett inlägg om en viss person fick exempelvis 19500 visningar när vi bara hade 500 följare. Samtidigt är ju vårt fokus att nå ut med forskningen, så vi är noga med att inte bara lyfta fram populära personer utan även deras forskning och publikationer.
Finns det några utmaningar?
– Att lyckas förpacka komplicerade ämnen på ett sätt som passar i den här kanalen är en utmaning. Vi är tre personer, varav en är doktorand och kan bedöma vad som är relevant, har koll på buzzwords och så vidare, men i övrigt handlar det om att läsa in sig på publikationerna och hitta kärnan i dem.
– Men vi har aldrig fått höra att det blir för banalt eller för kortfattat så länge inlägget länkar vidare. Det visar att det aldrig skadar att presentera forskning på ett tillgängligt sätt. På LinkedIn når vi ju även nya grupper, det skiljer kanalen från mer renodlade forskarcommunities som ReserchGate.
Hur har intresset varit?
– Sidan har fått 1400 följare på sex månader, så det har gått över förväntan. Samma sak när det gäller hur pass mycket folk interagerar.
Varför tror du att det har funkat så bra?
– Först och främst för att det fanns ett behov, men också för att vi vågat testa oss fram och se vad som fungerar. Sedan gäller det ju att moderera hela tiden. Mitt i semesterperioden i somras uppstod exempelvis en intensiv diskussion om kvaliteten hos högre utbildning. Då fick jag svara på kommentarer från husbilen och be en av våra forskare bemöta kritiken. I sociala medier kan allt hända!
Betyder det här att det blir fler LinkedIn-sidor nu, för andra ämnen?
– Det kan jag inte svara på riktigt ännu, men vi tittar just nu på hur vi kan ta oss vidare till nästa steg.
På LinkedIn: Materials Science at KTH
Text: Alexandra von Kern