Så banar ITM väg för jämställdhet och mångfald
ITM-skolans ledningsgrupp består praktiskt taget bara av män, och det är lätt att undra om jämställdheten på KTH går framåt. Men JML-partner Martin Edin Grimheden och Annika Lilja vittnar om chefer på alla nivåer som arbetar för jämställdhet, mångfald och lika villkor och om en ny grupp som nu står på kö för att utbildas.
Ledningsgruppen på ITM är fortfarande mansdominerad med bara två kvinnor av totalt dussinet medlemmar, men under ytan händer det saker. Chefer på alla nivåer har utbildats i jämställdhet, mångfald och lika villkor (JML*) och jobbar aktivt för att minska skillnader vid både rekrytering och lönesättning. Den senaste lönekartläggningen visar att skolan ligger bättre till än övriga när det gäller könsskillnader.
De senaste åren har fokus legat på att utbilda ledare och skapa en bättre könsbalans bland både studenter och personal. Tack vare skolans JML-partners, Martin Edin Grimheden och Annika Lilja , och dess JML-grupper ser statistiken allt bättre ut.
Idag jobbar skolan systematiskt med rekryteringar, och en tredjedel av de sökande till vissa tjänster är kvinnor. Målet på 50/50 är ännu inte nått, men utvecklingen går åt rätt håll.
– För att nå jämn könsbalans behöver vi identifiera kritiska punkter. Kvinnor på KTH hoppar exempelvis av utbildningar och forskarkarriärer oftare än män, säger Martin. Vi måste fråga oss vad vi kan förbättra för att få kvinnor att gilla den här kursen, bli engagerade i det här forskningsämnet eller känna sig bekväma i det här mansdominerade teamet.
Programansvariga utbildas i JML
Nu har ITM fokus på grundutbildningen, där det ofta är svårt att säkerställa likabehandling.
– Examinatorer bör exempelvis ha koll på högtider från olika kulturer, något som inte är självklart för alla, säger Martin. Men de behöver även förstå värdet i att ha mångfald bland de som undervisar och gästföreläser och kunna hantera nedsättande kommentarer i klassrummet.
Alla programansvariga (PA) får nu en fyradagars JML-utbildning, liknande den cheferna gick för några år sedan. Efter utbildningen gör de en kulturspaning på sina program och skapar en utvecklingsplan som granskas av den nya JML-gruppen.
Ny JML-grupp med tydligare uppdrag
Den nya JML-gruppen, som startade vid årsskiftet, är utsedd av skolchefen och består av personer från hela verksamheten, som studierektor, programansvariga, vaktmästare, professor, handläggare, chefer och medarbetare. Syftet är att rådge ledningen och ta fram konkreta planer för både grundutbildning och forskning.
– Vi vill undvika att JML-frågorna blir luddiga och urvattnade. Därför har gruppen nu ett tydligare uppdrag och närmare koppling till ledningen, säger Annika Lilja.
Gruppen kan också behöva agera i relation till Fakultetsnämnden, som ansvarar för kvalitetsarbetet.
– JML-frågor är tätt kopplade till kvalitet, säger Martin. Jag ser gärna att nämnden beställer specifika projekt från oss, exempelvis att ta fram statistik eller utvecklingsplaner. På så sätt kan även de bli motor för att ITM blir mer jämlikt.
Vad händer efter PA-utbildningen?
– Då börjar vi med nästa iteration – doktorander och deras handledare, säger Martin med ett leende för engagemanget verkar aldrig tryta. Här finns särskilda utmaningar, inte minst för internationella kvinnliga doktorander. Men det kommer kräva både mod och bra rutiner för att upptäcka saker i tid och våga ta diskussionen med handledare.
PS. Och för den som undrar varför ITM-skolans ledningsgrupp är så mansdominerad är det för att flera kvinnor på senare tid fått höga positioner på KTH. Annika Borgenstam blev vicerektor för forskning, Sofia Ritzén dekanus och Anna Jerbrant programledare för Framtidens utbildning. Så ja, ITM är bra på att utveckla kvinnliga ledare. Kanske lite för bra.
Text och foto: Ulrika Georgsson ( ulrikage@kth.se )