”Var inte rädd att förenkla”

Tidsbrist. Det är den vanligaste orsaken forskare anger som skäl till att låta bli att kommunicera med allmänheten. Ofta prioriteras den ned eftersom kommunikation inte är meriterande. Men många vet inte heller hur de ska nå ut med sin forskning.

En som verkligen vet – och även vet varför det är viktigt, är Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem. På KTH är han inte bara känd för sin forskning på ytterst små ting, utan för ett brinnande engagemang i kommunikationsfrågor och någon som vet hur man marknadsför sitt arbete.

– Varför en forskare behöver kommunicera? Det handlar ju om att sprida dina idéer som andra kan ha nytta av – andra forskare eller företag. Det är också viktigt att allmänheten får tillgång till forskningsresultat, säger Wouter.

– Om du inte kommunicerar brett är det bara några få kollegor inom ditt eget forskningsområde som kommer att se vad du gjort. Andra som skulle kunna ha nytta av dina resultat kan helt missa dem.

Att visa upp vad man gör handlar också om att bygga KTH:s varumärke, att vara ett universitet som folk hör talas om. Det kommer till slut ha betydelse för skolans ranking. Och som forskare på KTH bör man också visa upp vad som görs för skattepengarna. Även forskningsfinansiärerna vill att de som fått pengar marknadsför sitt arbete. Men att kommunicera handlar givetvis också om att få citeringar.

– Utan citeringar är det ingen som hittar till ditt arbete. Här kan du göra mycket på egen hand.

Och nyckeln i all kommunikation är att förklara varför din forskning är viktig, menar Wouter.

– Du bör kunna ge ett par konkreta exempel på vad din forskning kan användas till, annars blir det faktiskt inte intressant. Den som doktorerar spenderar fem av de bästa åren i sitt liv bakom en dator. Kan du inte förklara varför kan man fråga sig varför du gör det, säger han. 

Att förklara forskningens impact, eller samhällspåverkan, handlar om att förmedla hur dina resultat kan förbättra människors liv eller har potential att lösa ett problem.

– Ibland kanske det är svårt att förklara impacten av forskning som visar hur stjärnor rör sig, men det mesta av det som görs på KTH är tillämpad forskning.

Men hur når man då ut? Sociala media är ett är ett effektivt sätt att marknadsföra sin forskning, menar Wouter, och samtidigt ett sätt att själv hålla koll på vad som händer.

– När forskning blir alltmer multidisciplinär är det lätt att tappa överblicken över vad som händer, det finns inte en chans att hänga med. Men Facebook är väldigt smidigt. Genom att följa bland annat Science och Natures inlägg får jag koll på en del av det som händer. Det kanske är ett av fem inlägg som är intressanta, men utan dessa hade jag inte ens stött på nyheterna.

När någon i Wouters grupp publicerar en artikel startar ett litet kommunikationsmaskineri på avdelningen. Någon går in på Wikipedia och lägger till information. Därefter kollar man med GVS’ kommunikationsavdelning för att se om de vill göra en story på det eller inte.

– Ofta är skolkommunikatörerna mer intresserade, säger han. 

Därefter skriver de ett ”miniabstract” där forskningens ”vad och varför” förklaras i 3-5 meningar.

– De här meningarna är väldigt användbara för olika inlägg på sociala media. Var inte rädd att förenkla budskapet. Frågan du ska besvara är: ”Who cares?” Ofta känner jag efteråt att det här blev så bra att det borde varit min abstract i peket.

En kanal som är speciellt användbar är LinkedIn. Wouter är med i en rad branschforum och grupper som är besläktade med hans forskningsområde.

– Dessa har ofta redan många följare. Om du postar något här så har du kanske 15 000 personer som har tillgång till din forskning. Plötsligt når du 10 000 fler än du har på en vanlig konferens!

Sammantaget finns det många anledningar till att lägga lite tid på att marknadsföra sin forskning.

– I min Youtubekanal, där jag lägger ut en del av mitt föreläsningsmaterial, får jag ofta kommentarer från folk över hela världen som ’Tack, äntligen förstår jag det här’. Det känns fint att vara en global lärare.

Text: Anna Gullers