Till innehåll på sidan

Digital tillgänglighet på KTH

Digital tillgänglighet betyder att alla människor – oavsett exempelvis funktionsnedsättning – ska kunna använda digitala tjänster eller webbplatser. KTH har en tillgänglighetsredogörelse och en arbetsgrupp som aktivt arbetar med frågorna.

Ikoner som beskriver funktionsvariationer.

Behovet av tillgänglighet har alltid funnits, men kraven har höjts rejält i och med lagen om Tillgänglighet till Digital Offentlig Service (DOS-lagen). På KTH tar vi digital tillgänglighet på största allvar och arbetar kontinuerligt med informationsspridning och utbildning för att öka medvetande och kunskap om frågorna. Vi har även en Tillgänglighetsredogörelse  som uppdateras på årlig basis. 

Varför är digital tillgänglighet viktigt?

  • Tillgänglighet är nödvändig för vissa personer för att de exempelvis ska kunna utbilda sig eller arbeta på KTH. Omkring 20 procent av svenskarna har någon form av funktionsnedsättning, till exempel nedsatt syn eller rörelseförmåga. 
  • Tillgänglighet bidrar ofta till ökad användbarhet och en bättre upplevelse för alla.
  • Tillgänglighet gör att våra digitala satsningar får större effekt och att vi når fler.

KTH:s organisation och aktiviteter

2020 startade KTH ett projekt för att arbeta fokuserat med digital tillgänglighet. En styrgrupp och en arbetsgrupp tillsattes med uppdraget att vidareutveckla den digitala tillgängligheten på KTH. Arbetsgruppen tittar bland annat på hur befintliga webbplatser kan förbättras, hur nya mobila applikationer kan utvecklas på ett tillgängligt sätt samt hur kunskapen bland KTH:s medarbetare kan höjas.

Beslut om projektdirektiv om tillgänglighet till digital offentlig service på KTH (pdf 939 kB)

"Det ska vara lätt att göra rätt, riktlinjerna ska vara tydliga och alla som möter KTH digitalt ska kunna ta till sig av innehållet."

/Jan Gulliksen, Vicerektor för digitalisering på KTH

Nyheter om digital tillgänglighet 

Porträtt
Stefan menar att den digitala tillgänglighetslagstiftningen bara är en del av tillgänglighetsfrågorna.

"Fråga folk: Vad är det svåraste?"

– Lagstiftningen om digital tillgänglighet gör mycket för synskadade och personer med hörselnedsättning, men låter den mycket större gruppen med kognitiva problem gå under radarn. Det menar Stefan Joh...

Läs artikeln

Frågor och svar – tips och trix om tillgänglighet

Digital tillgänglighet betyder att alla människor – oavsett exempelvis funktionsnedsättning – ska kunna använda digitala tjänster eller webbplatser. Här får du konkreta svar på hur du kan få fler männ...

Läs artikeln
Kvinna som ligger i sängen, utslagen.
Foto: Kinga Cichewicz på Unsplash

När omgivningen inte matchar dina förutsättningar

Året är 2019 och Ulrika Georgsson är i full färd med att möta den nya lagen om digital tillgänglighet. Hon läser på om lagens alla delar och lär ut hur KTH:s webbredaktörer ska skapa innehåll, när hon...

Läs artikeln

Aktuella aktiviteter

Lärare och student

Tillgänglighet i undervisning

Åttgärder för att öka medvetenheten och kunskapen om digital tillgänglighet med målet att på sikt etablera praxis för studenternas digitala utbildningsmiljö och lärarkommunikation. Några förslag till aktiviteter: 

  • En modulbaserad canvaskurs.
  • Stöd till lärare, där aktiviteterna behöver koordineras inom en särskild projektgrupp innehållande Plattformstyrgruppen, Studadm och E-lärande. Ett axplock av aktiviteterna:
    • Sammanställa rekommendationer hur lärare gör undervisning och kursmaterial tillgängligt och hur man bemöter studenter.
    • Vidareutveckla tillgänglighet som en aspekt i e-lärandes och studadms utbildningsmaterial och mallar.
    • Utbilda Lokalt stöd i hur kursmaterial görs tillgängligt med målet att de kan kunna stötta hands-on.

Projektmedlemmar:  Åsa Lindström  och Tecla Malmström

Organisationskarta med hand

Redaktörsorganisation

Projektet tar fram ett förslag på en tydlig redaktörsorganisation med ansvarsroller som ska gälla för hela KTH. Mål med projektet:

  • Ta fram en struktur för stöd och samarbete mellan de olika nivåerna av redaktörer och webbansvariga.
  • Definiera vilka kompetenskrav som finns för respektive roll.
  • Ta fram ett förslag till utbildningsstöd för webbpublicering.
  • Frigöra resurser genom att ett färre antal med rätt kompetens gör mer.
  • Ömsesidig respekt mellan olika medarbetares funktioner och kompetenser.
  • Tydligare processer.
  • Tydlighet gentemot skolorna om vad som förväntas av dem och vad GVS bistår med.

Projektmedlemmar:  Sara Öhman , Sara Gunningberg  och Ulrika Georgsson

Person vid dator - programmerar

Tekniska frågor

Projektmedlemmarna ansvarar för KTH:s årliga tillgänglighetsredogörelse, som därefter godkänns av styrgruppen för digital tillgänglighet. I arbetet ingår:

  • att samla information från olika systemägare på KTH till tillgänglighetsredogörelsen, 
  • att årligen revidera tillgänglighetsredogörelsen,
  • att föra in återstående brister i IT-avdelningens budget- och utvecklingsplanering.

I dagsläget finns det på KTH:s webbplatser och appar främst brister på innehållssidan och endast ett fåtal brister som kräver teknisk utveckling.  

Projektmedlemmar: Robert Lawesson  and Joakim Petersson

Good news-skylt på lyktstolpe

Kommunikation

En viktig del i arbetet med digital tillgänglighet handlar om att öka medvetande och kunskap. Exempel på innehåll att sprida på intranät och i interna nyhetsbrev:

  • Marknadsföring av KTH:s dokumentmallar, canvasmallar, filmverktyg med mera.
  • Artiklar som inspirerar och engagerar.
  • Riktlinjer.
  • Tänka crowdsourcing, där medarbetare kan dela tips sinsemellan.
  • Webbsida för extern och intern målgrupp om arbetet. 

Projektmedlemmar: Ulrika Georgsson

KTH:s styrgrupp för digital tillgänglighet

Styrgruppen beslutar om budgetfördelning, den årliga tillgänglighetredogörelsen samt sammansättningen av arbetsgruppen för digital tillgänglighet.

KTH:s arbetsgrupp för digital tillgänglighet

Gruppen leds av Jan Gulliksen, Vicerektor för Digitalisering. Jeanette Thörnberg, Projektadministratör på IT-avdelningen, är sekreterare och koordinerar det praktiska kring gruppens möten. 

Projektmål

  • Projektet ska ta ställning till hur de 50 tillgänglighetskriterierna ska omsättas i verksamheten med ledning av listade undantag. Av ställningstagandena ska framgå vägval och prioriteringar.
  • Projektet ska sammanställa en lista på kvarvarande aktiviteter inklusive prioritetsordning och tidplaner.
  • Projektet ska lista relaterade lagar på tillgänglighetsområdet och analysera kopplingar till den nya DOS-lagen.
  • Projektet ska säkerställa ett löpande arbete med tillgänglighetsredogörelsen och hur förbättrande åtgärder vidtas.
  • Projektet ska utreda resursbehov för att förvalta digital tillgänglighet på KTH. Här ingår såväl kompetensbehov som IT-infrastruktur.
  • Projektet ska samordna pågående insatser inom olika grupperingar på KTH och föreslå hur arbetet bör organiseras i förvaltningsläge inklusive ansvarsfördelning.
  • Projektet ska sammanställa en övergripande tillgänglighetsrapport som inkluderar punkterna ovan.

Projektet tar inte ansvar för att samtliga webbplatser/dokument/system inom KTH uppfyller tillgänglighetslagstiftningen. Ansvaret för laguppfyllnad ligger hos respektive verksamhet inom KTH.

Innehållsansvarig:Ulrika Georgsson
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2022-05-17