Uppdrag, ambitioner och mål

Uppförandekod för medarbetare

På KTH arbetar vi för en ljusare framtid genom att förbättra samhället och hitta smarta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Vi är i människans tjänst för morgondagens samhälle.

KTH:s värdegrund bygger på lika villkor samt avståndstagande från alla former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling och är en kvalitetsfråga.

Personalpolicy och värdegrund

Uppförandekoden kompletterar gällande lagar, avtal, föreskrifter, interna regler och riktlinjer. Uppförandekoden har sin grund i personalpolicyn med riktlinjer som fastställdes av KTH:s styrelse 2015-12-01. Uppförandekoden utgör en vägledning och ett verktyg i det dagliga och kontinuerliga arbetet vid KTH.Dess syfte är att skapa en god arbetsmiljö och att klargöra medarbetarnas ansvar och vad som förväntas av varje enskild medarbetare.

Medarbetarskapet utgår från KTH:s värdegrund, som i sin tur baseras på den gemensamma värdegrunden för alla statsanställda. Väl utvecklat medarbetarskap liksom väl utvecklat ledarskap är förutsättningar för en väl fungerande verksamhet.

Som medarbetare vid KTH ställer jag upp på följande punkter:

Jag föregår alltid med gott exempel, har ett professionellt bemötande i möten och i min kommunikation. Jag behandlar alla medarbetare, studenter och övriga samverkanspartner med respekt och hänsyn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, social bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet eller ålder.
Jag förstår vikten av ett gott samarbete med mina kollegor och med min chef och jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter, mitt arbete och dess kvalité.
Jag bidrar och arbetar medvetet för ett gott arbetsklimat. Jag agerar och informerar min närmsta chef, annan chef, HR-funktionen, skyddsombud eller facklig representant om jag uppfattar att det förekommer diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling bland mina kollegor och/eller studenter. Jag är medveten om att mitt bidrag i arbetet för det goda arbetsklimatet kan påverka den individuella lönesättningen och/eller karriärutvecklingen.
Jag är medveten om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling samt brott mot KTH:s värdegrund och KTH:s riktlinjer kan medföra disciplinära åtgärder och i yttersta fall polisanmälan och/ eller skiljande från min anställning eller anknytning till KTH.
Jag respekterar att min chef som arbetsgivare bär ansvaret att leda och fördela arbetet för sina medarbetare inom ramen för de förutsättningar som råder på vår arbetsplats och inom vår forskning.

Uppförandekoden kompletterar gällande lagar, avtal, föreskrifter, interna regler och riktlinjer. Uppförandekoden har sin grund i personalpolicyn med riktlinjer som fastställdes av KTH:s styrelse 2015-12-01.

Uppförandekod för studenter

KTH:s mål är att erbjuda studenter en bra utbildning och en god studiemiljö där de får med sig goda kunskaper in i yrkeslivet. KTH ser det därför som mycket viktigt att studenterna redan under studietiden har ett professionellt förhållningssätt till sina studier, studiekamrater, lärare och övrig personal på KTH.

Uppförandekoden för studenter syftar till att klargöra några av de delar som förväntas av studenter på KTH.

Som student vid KTH ställer jag upp på följande punkter:

Jag beaktar alla människors lika värde. Samtliga studenter och anställda vid KTH har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Lika villkor vid KTH innebär en respektfull och inkluderande arbetsmiljö och studiemiljö fri från trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och kränkade beteenden. Jag själv, liksom varje student och anställd, har ett eget ansvar att i alla möten behandla andra med respekt samt att främja en trygg och fördomsfri studiemiljö och arbetsmiljö.
Jag föregår alltid med gott och exempel och har ett profesionellt bemötane i möten och i min kommunikation. Jag behandlar alla studenter, anställda och övriga samverksanspartner med respekt och hänsyn oavsett social bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Jag är medveten om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkade särbehandling samt brott mot KTH:s värdegrund och KTH:s riktlinjer kan medföra disciplinära åtgärder.

Ur KTH:s etiska policy

"KTH har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter samt en fri och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt avståndstagande från alla former av diskriminering är både en kvalitetsfråga och en självklar del av KTH:s värdegrund. Jämställdhet och mångfald bland anställda och studerande är också en viktig resurs för KTH.

Kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet ska också integreras i utbildningen för att studenter efter examen ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle.

KTH:s verksamhet bygger på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre levnadsbetingelser och till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Som tekniskt universitet har KTH ett särskilt ansvar för att utveckla och förmedla kunskap som behövs för att främja en sådan hållbar utveckling."

KTH:s värdegrund anknyter till den statliga värdegrunden men inbegriper också värderingar som är specifika för akademin och dess särpräglade samhällsuppdrag, och även sådant som är specifikt för den enskilda organisationen KTH. Här kan du läsa mer om den statliga värdegrunden.

Prioriterade områden för KTH:s utveckling

KTH:s rektor har prioriterat fyra områden för lärosätets utveckling: internationalisering, hållbarhet, jämställdhet och digitalisering.

Ur KTH:s utvecklingsplan 2018-2023

”Det krävs ett djupgående arbete med medvetandegörande och kompetensutveckling när det gäller jämställdhet och värdegrund för att nå målet om ett öppet och välkomnande KTH. Ledare på alla nivåer behöver känna till sitt ansvar och veta hur de ska agera för att främja arbetet. Kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet ska integreras i utbildningen för att studenter efter examen ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle. Genusperspektiv ska i ökad utsträckning integreras i forskning.”

"Hållbar utveckling ska vara en drivkraft för utveckling av nya och befintliga forskningsområden, och de 17 globala målen utgör en tydlig referenspunkt. Målen balanserar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där jämställdhet och mångfald innefattas."

"Humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter är nödvändiga för en hållbar teknikutveckling. Komplementära färdigheter som interkulturell kompetens är nödvändiga för samtidens – och framtidens – arbetsmarknad."

Källa:

Vad betyder det konkret för utbildningen och undervisningen?

"Kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet ska integreras i utbildningen för att studenter efter examen ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle."

"Kunskap om genus"

Att studenter kan redogöra för grundläggande begrepp inom genusforskning och att de har grundläggande kunskaper om teorier som beskriver betydelser av kön i samhället, i arbetslivet och på individnivå. Med dessa kunskaper kan studenter t ex tolka olika uttryck av ojämställdhet och maktobalans i samhället och i arbetslivet.

"Medvetenhet om genus"

Medvetenhet om hur ojämställdhet kan uttryckas, hur kunskap kan sökas för att göra en problemanalys samt vilka åtgärder som kan bidra till ökad jämställdhet.

"Kunskap om jämställdhet"

Att känna till att det finns en diskrimineringslagstiftning, jämställdhetspolitiska mål, globala mål om hållbar utveckling, metoder för jämställdhetsarbete mm som syftar till att öka jämställdhet, mångfald och lika villkor i samhälle och arbetsliv.

"Medvetenhet om jämställdhet"

Grundläggande kunskaper och färdigheter att omsättas i praktiken för att kunna bidra till ökad jämställdhet i samhälle och arbetsliv, t ex att kunna tolka uttryck av ojämställdhet och göra en grundläggande problemanalys samt veta hur kunskap och expertis kan sökas för att kunna agera.

"Integreras i utbildningen"

Att alla studenter som examineras från KTH ska någon gång under utbildningen få ta del av dessa grundläggande kunskaper. De ska genom undervisningens innehåll, utformande och genomförande erhålla en medvetenhet som gör att de kan bidra till ett mer jämställt samhälle.

"Kunna bidra till ett mer jämställt samhälle"

Att studenter kan omsätta kunskaper och medvetenhet om genus och jämställdhet i handling på olika sätt, t ex som chefer och medarbetare i organisationer och som ingenjörer i teknikutveckling. Det handlar både om att bidra till ökad jämställdhet i arbetslivets organisationer, t ex genom minskad diskriminering och sexuella trakasserier, och som ingenjörer för en mer inkluderande och innovativ teknikutveckling.

Jämställdhet i KTH:s hållbarhetsmål 2021-2025

KTH har beslutat om nya universitetsövergripande hållbarhetsmål för perioden 2021-2045 . För de övergripande målen finns det framtagna delmål och en universitetsövergripande handlingsplan. Numera ingår även jämställdhet för att göra arbetet mer effektivt och samordnat.

Nedan följer KTH:s alla sex universitetsövergripande hållbarhetsmål, varav mål 1, 3 och 4 explicit berör JML:

KTH är ett ledande tekniskt universitet inom utbildning för hållbar utveckling där alla studenter efter examen ska kunna driva på och medverka i omställningen till en hållbar utveckling samt ett jämställt och klimatneutralt samhället.
Läs mer om mål, delmål och åtgärder för utbildning här
KTH är ett ledande tekniskt universitet inom forskning för hållbar utveckling och ett klimatneutralt samhälle.
Läs mer om mål, delmål och åtgärder för forskning här
KTH:s samverkan, forskning och innovationer bidrar till en hållbar utveckling, jämställdhetsamt klimatomställning och har en ökad och tydlig påverkan på samhället.
Läs mer om mål, delmål och åtgärder för samverkan här
KTH:s arbete med hållbar utveckling och jämställhet är integrerat i verksamheten och anställda och de som arbetar på uppdrag av KTH har kunskap och ges förutsättningar att bidra utifrån sin roll.
Läs mer om mål, delmål och åtgärder för integration och arbetssätt här
KTH:s verksamhet präglas av en god hushållning med resurser så att det bidrar till en hållbar utveckling och klimatneutralt samhälle
Läs mer om mål, delmål och åtgärder för resurshushållning här
KTH är ett ledande tekniskt universitet för klimatomställning och ett klimatneutralt samhälle. Läs mer om mål, delmål och åtgärder för klimat 2020-2045 här

Globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 är en universell agenda med 17 globala mål för hållbar utveckling som antogs av FN:s medlemsländer den 25 september 2015, och syftar till att förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.

Sverige har deklarerat att vi ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. För att nå de globala målen behöver vi arbeta aktivt mot diskriminering och begränsande normer, och för lika rättigheter och möjligheter, det är ett myndighetsuppdrag som också gäller högskolor och universitet.

Källa: globalamålen.se

Lärandemål och nyckelkompetenser för hållbar utveckling

UNESCO har utarbetat en guide för utbildningspersonal om lärande för hållbar utveckling för att lära sig för globala målen (SDG) och därmed bidra till att uppnå de globala målen. Guiden identifierar vägledande lärandemål och föreslår ämnen och lärandeaktiviteter för varje SDG. Den presenterar också implementeringsmetoder på olika nivåer, från kursdesign till nationella strategier. Guiden syftar inte till att vara föreskrivande på något sätt, utan att ge vägledning och förslag som lärare kan välja och anpassa efter konkreta inlärningssammanhang.

Education for Sustainable Development Goals: learning objectives (2017). UNESCO

Hur hänger jämställdhet, mångfald och lika villkor ihop med hållbar utveckling?

Tre mål anknyter direkt till jämställdhet, mångfald och lika villkor i utbildningen:

Mål 4 " God utbildning för alla ", att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
Mål 5 " Jämställdhet ", att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
Mål 10 " Minskad ojämlikhet ", att minska ojämlikheten inom och mellan länder

Källa:

4. God utbildning för alla

Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

4.3 Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalitet

Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.

4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer

Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.

Social hållbarhet

Jämställdhet och jämlikhet är centrala aspekter av social hållbarhet som också är kopplade till ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Jämställdhet och jämlikhet är därmed både hållbarhetsmål i sig och medel för hållbarhet i vidare mening.

"Hållbar utveckling ska vara en drivkraft för utveckling av nya och befintliga forskningsområden, och de 17 globala målen utgör en tydlig referenspunkt. Målen balanserar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där jämställdhet och mångfald innefattas."

"Medvetenheten om hur jämställdhet kan relateras till social hållbarhet på ett mer generellt sätt behöver öka."

Källa: KTH:s utvecklingsplan

KTH:s övergripande hållbarhetsmål för utbildning 2016-2020

KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling.
Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

JML integreras i revideringen av KTH:s hållbarhetsmål 2020-2025

För att KTH:s studenter ska nå lärandemålen för hållbar samhällsutveckling inom respektive examen behöver utbildningsprogrammen säkerställa att studenterna har grundläggande kunskap, färdigheter och förmågor om:

Jämställdhet och jämlikhet som mål för hållbar utveckling.
Hur ojämställdhet och ojämlikhet kan påverka teknik- och samhällsutveckling.
Jämställdhets-, mångfalds- och lika villkorsarbete i organisationer.

Regeringsuppdrag

2016 gav regeringen samtliga universitet och högskolor ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Läs om KTH:s plan för jämställdhetsintegrering, JIKTH, här

Mål för jämställdhet

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Det finns också sex jämställdhetspolitiska delmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Läs mer om jämställdhetspolitikens mål här

Ur Jämställ.nu om Jämställdhetsintegrering

"Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män.

Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet och det ska utföras av medarbetarna i organisationen och inte utav speciellt utsedda eller speciellt anställda personer.

I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Sverige har arbetat enligt strategin sedan 1994, då den antogs i och med propositionen ”Delad makt – delat ansvar”. Dessförinnan var jämställdhet en rättighet som erkänts i svensk lag. Flertalet formella hinder hade undanröjts genom åtgärder som särbeskattning av makar och en välutbyggd och subventionerad barnomsorg. Men en segregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader och kvinnors politiska underrepresentation vittnade om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts trots förändringar av lagstiftningen. Jämställdhetsintegrering sågs därför som ett svar på det tidigare jämställdhetsarbetets tillkortakommanden och ansågs vara en strategi som skulle leda till ett samhälle som var jämställt även i praktiken.

Det beslutades att alla delar av regeringens politik nu skulle bidra till jämställdhet i arbetsliv och samhälle. Jämställdhet lyftes upp som ett övergripande perspektiv och varje minister fick till ansvar att arbeta för jämställdhet inom sitt politikområde."

Jämställ.nu . Granskad: 10 aug 2017. Publicerad: 3 dec 2013

Diskrimineringslagen

Alla universitet och högskolor ska arbeta för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom sin verksamhet. Arbetet beskrivs i diskrimineringslagen och kallas för aktiva åtgärder . I arbetet ingår till exempel att förhindra sexuella trakasserier och att underlätta för studenter att kombinera studier med föräldraskap.

Diskrimineringsgrunder

Inom den den svenska diskrimineringslagen är diskriminering att behandlas sämre än andra i samma situation på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Ålder
Funktionsnedsättning (tillgänglighet)
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning

Diskriminering

I svenska diskrimineringslagen omfattar diskriminering:

Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera

Aktiva åtgärder

Aktiva åtgärder syftar, precis som förbuden mot diskriminering, till att förebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsförbuden ska motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall. Aktiva åtgärder ska även förebygga att studenter och sökande diskrimineras - eller på annat sätt får begränsade möjligheter - på högskolan på en generell och strukturell nivå. Att arbeta med aktiva åtgärder ska vara en ständigt pågående process och ska omfatta alla de sju diskrimineringsgrunderna .

DO:s krav på arbete med aktiva åtgärder

Arbetet med aktiva åtgärder ska ske kontinuerligt i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp och utvärdera. Det ska vara en ständigt pågående process.

För arbetsgivare

Kort förklarat har arbetsgivaren ett ansvar att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i din verksamhet. Aktiva åtgärder handlar dels om att förebygga diskriminering, dels om att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund inom fem områden.

Arbetsförhållanden
Bestämmelser och praxis om löner och andra anställning
Rekrytering och befordransvillkor
Utbildning och övrig kompetensutveckling
Möjligheter att förena arbete och föräldraskap

En viktig uppgift är också att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

För utbildningsanordnare (högskolan)

Högskolan ska arbeta med aktiva åtgärder inom fem områden :

Antagning och rekrytering
Examinationer och bedömningar
Studiemiljö
Studier och föräldraskap
Undervisningsformer och organisering

Vill du veta mer? DO har guider, checklistor och faktablad som du kan använda dig av i arbetet! Mer om hur du kan arbeta med aktiva åtgärder kan du hitta i DO:s e-utbildning "Studenters rätt i högskolan" .

UKÄ:s granskning av kvalitetssystemet

UKÄ granskar lärosätenas verksamhet för att säkerställa att den högre utbildningen i Sverige håller hög kvalitet. Granskningarna utgår ifrån högskolelagen, högskoleförordningen och principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning inom Europa, de så kallade ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area).

Bedömningsområden

Jämställdhet är ett av sex bedömningsområden som står i fokus för UKÄ:s granskningar:

Jämställdhet
Hur väl bidrar lärosätet till att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande?
Styrning och organisation
Hur väl är lärosätets kvalitetssystem uppbyggt med strukturer, rutiner och processer för att säkra kvaliteten i utbildningarna? Hur relaterar kvalitetssystemet till lärosätets övergripande mål och strategier?
Förutsättningar
Hur väl följer lärosätet upp, vidtar åtgärder och utvecklar förutsättningarna för utbildningens genomförande och för studenternas och doktorandernas lärande?
Utformning, genomförande och resultat
Hur väl följer lärosätet upp, vidtar åtgärder och utvecklar sina utbildningar, och på så sätt säkerställer hög kvalitet i lärosätets samlade utbildningsutbud?
Student- och doktorandperspektiv
Hur väl verkar lärosätet för att ge studenter och doktorander goda förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation?
Arbetsliv och samverkan
Hur väl säkerställer lärosätet att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet?

Bedömningsgrund för jämställdhet

Utifrån bedömningsområdena har UKÄ utformat bedömningsgrunder som måste uppfyllas i granskningarna. Enligt UKÄ:s skrivningar för granskning av kvalitetssystemet för bedömningsområdet jämställdhet gäller att:

”Ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas, kommuniceras och förankras systematiskt i utbildningens innehåll, utformning och genomförande”.

Vad innebär det? Hur kan vi arbeta med dessa dimensioner?

UKÄ:s bedömningsgrund för jämställdhet

"Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras systematiskt i utbildningens innehåll, utformning och genomförande."

KTH:s tolkning av bedömningsgrundens olika delar

Innehåll

Innehåll innebär att kunskap om JML (och ibland genus) förmedlas i utbildningen, så att studenter kan redogöra för grundläggande begrepp inom genusforskning och att de har grundläggande kunskaper om teorier som beskriver betydelser av kön i samhället, i arbetslivet och på individnivå.

Med dessa kunskaper kan studenter t ex tolka olika uttryck av ojämställdhet och maktobalans i samhället och i arbetslivet. Och att studenter känner till att det finns diskrimineringslagstiftning, jämställdhetspolitiska mål, globala mål om hållbar utveckling, metoder för jämställdhetsarbete mm som syftar till att öka jämställdhet, mångfald och lika villkor i samhälle och arbetsliv.

Innehåll innebär att det finns lärandemål, lärandeaktiviteter och examination för färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt inom JML (och ibland genus).

För lärare tillkommer innehåll om könsmedveten och inkluderande pedagogik, inklusive kunskap om gruppdynamik, majoritets- och minoritetseffekter, förändringsmetoder m.m.

Utformning

Utformning innebär att det finns en tydlig struktur för när och hur integreringen sker i programmen. Att detta arbetas in via examensmål och lärandemål, samt att det finns en tydlig struktur för uppföljning via programanalyser i kvalitetssystemet. Det handlar om på vilket sätt som färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt inom jämställdhetsområdet säkerställs, hur detta följs upp och åtgärdas vid behov.

Genomförande

Genomförande innebär genusmedveten pedagogik. Åtgärder ska vidtas för att verka för en jämställd och jämlik undervisning samt en utbildningsmiljö fri från diskriminering. Det handlar om hur lärarna utför undervisningen, bl.a. att de inhämtar kunskaper om och praktiserar könsmedveten och inkluderande pedagogik samt att det finns rutiner och information för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier.

Beaktas

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas betyder att kunskap och medvetenhet om jämställdhet ges betydelse och påverkar utbildningens innehåll och form.

Kommuniceras

Ett jämställdhetsperspektiv kommuniceras betyder att utbildningen påverkas och att detta synliggörs i kursplaner, uppföljningar, målformuleringar osv.

Förankras

Ett jämställdhetsperspektiv förankras betyder att kunskap och medvetenhet om jämställdhet påverkar utbildningen, och att detta synliggörs i dokument samt att beslut om att detta görs blir tydliga och att det följs upp och utvärderas.

Systematiskt

Begreppet systematiskt betyder att det finns en långsiktig plan för hur kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet integreras i samtliga program, och att genomförandet följs upp kontinuerligt.