Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Resevaneundersökning 2022

Tjänsteresor svarar för ett av de största bidragen till KTH:s klimatpåverkan. Därmed innehåller KTH:s hållbarhets- och klimatmål (2021-2045) med tillhörande handlingsplan åtgärder för att minska KTH:s klimatpåverkan från tjänsteresor. Som en del av denna handlingsplan blev KTH-anställda under 2022 förfrågade i en enkät om hur de reser till arbetsplatsen, om tjänsteresor, digitala möten och vilka möjligheter som finns till mer klimateffektiva resvanor.

Enkäten från 2022 var en uppföljning på den kartläggning av KTH:s anställdas resvanor som genomfördes 2016 och 2019.  

Resultat av enkätundersökningen

Analys med hjälp av CERO

CERO  är ett verktyg framtaget av KTH-forskaren Markus Robért som innebär en strukturerad metod för att analysera tjänsteresor och pendlingsresor och hitta vägar mot klimatmål med störst ekonomisk besparingspotential. Med hjälp av en enkät har personalens resor till och från arbetet samt tjänsteresor analyserats.

Utsläppen från arbetspendling och tjänsteresor har skattningsvis minskat med 47 % mellan åren 2019 och 2022 och figur 1 visar en stadig minskning av tjänsteresor mellan åren 2016 och 2022. En av anledningarna till denna reduktion verkar vara ökad tillämning av digitala mötesvanor till förmån för fysiska resor, då 28 % av medarbetarna uppger att ett digitalt möte ersatt en fysisk resa den senaste veckan.

En graf som visar en minskning av KTH-medarbetares självskattade antal tjänsteresor sedan 2016.
Figur 1
En graf som visar att den främsta fördelen med digitala möten är minskat behov av resande.
Figur 2

Merparten av utsläppen från medarbetarnas resor kommer från flygresor, vilka utgör 87 % av de totala utsläppen. Utsläppen från marktransporter i tjänst omfattar mindre än 1 % av tjänsteresornas utsläpp vid KTH. Den främsta anledningen till medarbetares flygresor är behovet av global forskningssamverkan där den akademiska världen har en tradition av att medverka vid konferenser och knyta kontakter med forskarkollegor på ett geografiskt obundet sätt. Denna samverkan är av stort värde för den enskilde forskaren såväl som för KTH, vilket innebär att lösningar för att sänka utsläppen i takt med de klimatmål KTH som myndighet förbundit sig till är särskilt utmanande.

Många medarbetare anser att det är svårt att boka tågresor via avtalad resebyrå, samt att resebokningar borde styra tydligare mot hållbara transportalternativ.

En graf som visar att den främsta nackdelen med digitala möten är mindre kreativa diskussioner.
Figur 3

Angående den ökade tillämpningen av digitala mötesvanor anser KTH-medarbetare att fördelarna med digitala möten främst innefattar minskat behov av resande, medan nackdelarna med digitala möten främst innefattar att möjligheten till kreativa diskussioner blir svårare. Se figur 2 och 3 för medarbetarnas uppfattning om digitala möten.

KTH i topp gällande andel cyklister och fotgängare!

När det gäller KTH-medarbetares utsläpp från arbetspendling är dessa exceptionellt låga i förhållande till andra organisationer som genomfört CERO-analys. Detta förklaras i huvudsak av KTH Campus centrala läge, där 57 % av medarbetarna använder kollektivtrafik i sin arbetspendling. Denna andel har dock sjunkit från 64 % sedan 2019, vilket sannolikt kan förklaras av pandemins efterverkningar. Andelarna medarbetare som cyklar (25 %) och går (21 %) till arbetet är bland de högst uppmätta i hittills genomförda CERO-analyser, vilket är positivt även ur ett hälsoperspektiv. Däremot efterlyser medarbetare fler cykelparkeringar, skåp för förvaring av cykelkläder, upprustade omklädningsrum och andra cykelfrämjande åtgärder för att öka andelen cyklister ytterligare.