Ständiga förbättringar är ett nyckelbegrepp i miljöledningsarbetet. Organisationen ska kunna visa att miljöförbättringar faktiskt uppnås genom det arbete som bedrivs. Miljöledningssystemet granskas därför varje år för att avgöra i vilken utsträckning kraven är uppfyllda och detta kallas revision.
Intern miljörevision
Intern miljörevision är ledningens verktyg för uppföljning och utvärdering av miljöledningssytemet och KTH:s miljöprestanda. Den interna revisionen genomförs årligen för att identifiera förslag på avvikelser och förbätttringsområden och för att bekräfta att verksamheten lever upp till miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 samt Förordning (2009:907) miljöledning i statliga myndigheter. Den interna miljörevisionen genomförs enligt en treårig revisionsplan.
Revisionsbesöken består av intervjuer med utvalda nyckelpersoner och besök i labb eller andra lokaler. En revisionsrapport med eventuella avvikelser och förbättringsförslag skickas efter revisionen till berörda.
2025 års interna miljörevision har genomförts på en avdelning inom varje skola för att bedöma hur miljöledningsarbetet genomsyrar avdelningens verksamhet. Revisionen har också omfattat KTH:s hantering av textilier enligt gällande lagkrav.
Resultatet visar att det inom avdelningarna finns en hög medvetenhet och kunskap om hållbar utveckling kopplat till forskning och utbildning. Den forskning som bedrivs inom avdelningarna omfattas av hållbarhetsaspekter i sin helhet. De finns också viss kunskap om arbetet med de miljöaspekter som avser påverkan från vår egen verksamhet såsom tjänsteresor, upphandling samt hantering av kemikalier och avfall.
Generella förbättringsförslag:
Tydliggöra roller och ansvar för arbetet med miljöledningssystemet.
Stärka kommunikationen avseende information om miljöledningsarbetet mellan olika organisatoriska enheter såsom institutions- och avdelningsnivå.
Inom avdelningen förbättra kunskapen om KTH:s hållbarhetsarbete för att skapa en större delaktighet för avdelningens medarbetare i arbetet med att nå KTH:s hållbarhetsmål och klimatmål samt skolans handlingsplan
När det gäller KTH:s hantering av textilier så identifierades följande förbättringsområden:
Hantering av textilavfall bör integreras i miljöledningssystemet och i den årliga rapporteringen för att säkerställa efterlevnad och tydligt ansvarstagande.
Centralisering av uppföljning av inköp av textilier bör ske för att möjliggöra spårbarhet och rapportering.
Mindre insamlingskärl bör placeras ut på strategiska platser för en förbättrad lagefterlevnad.
För att främja delaktighet och ökad kunskap bör informationskampanjer genomföras inom skolorna samt tydliga instruktioner för hantering av textilier tas fram.
För mer information, läs revisionsrapporten i sin helhet.
Externa miljörevisioner genomförs varje år under våren av ett ackrediterat certifieringsorgan. Vart tredje år genomförs en mer omfattande revision, en så kallad förnyelserevision, som omfattar hela KTH. Övriga år genomförs mindre omfattande revisioner under två dagar. Förnyelserevisionen genomförds under fyra dagar. Under 2026 genomfördes revisionen 11-12 maj.
Den externa miljörevisionen genomfördes 11-12 maj 2026 på KTH Campus. Revisionen resulterade i noll avvikelser.
Några exempel på identifierade förbättringsförslag:
Miljöavvikelser: rapporteras inte alltid in och en viss osäkerhet finns kring vart detta ska rapporteras. En förbättring skulle vara om alla skolor använde sig av IA systemet för att enkelt få ut en rapport för att se över om något behöver lyftas i risk ochmöjlighetsanalysen. Detta system finns även som app, vilket förenklar hanteringen av inrapportering.
Ledningens genomgång: Protokollet kan förtydligas med trender kopplat till övervakning och mätning, miljöprestanda samt avvikelser.
Kompetens och utbildning: kan kommuniceras ut tydligare att utbildningen är obligatorisk då hållbarhetsmålen är
uppdaterade. Stickprov visar att missförstånd kan ha skett att detta är endast för nyanställda.
Riktlinje om upphandling och inköp, avsnittet direktupphandling innehåller inget om att ställa miljökrav. Det bör vara relevantatt ha liknande krav även vid direktupphandling, åtminstone att man överväger om miljökrav är relevanta.
Tillgången till KLARA systemet var begränsat vid stickprov. Vid exempelvis ett nödläge kan det därför bli svårt att ha åtkomst till säkerhetsdatablad (SDB).
