Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Exempel på användning av frågebanker och slumpning

På denna sida presenterar vi några olika exempel på hur du kan använda frågebanker och slumpmässigt urval i din kurs eller examination. Målet är att ge dig som lärare inspiration för att lättare komma igång med detta kraftfulla verktyg.

Att slumpa från frågor ur en frågebank kan vara användbart vid flera olika tillfällen. En stor fördel med funktionen är att när studenterna inte får exakt samma uppgiftslydelse så minskar risken för fusk. Det finns dock fler situationer där du med fördel kan använda dig av frågebanker och slumpmässigt urval av frågor. Här visar vi upp några inspirerande exempel och förklarar varför de är användbara. På sidan Slumpa uppgifter vid examination  finns en guide för hur du slumpar uppgiftslydelser på en examination.

Exempel 1: Slumpa ett antal frågor från stor en frågebank

I detta exempel skapas ett quiz där frågorna slumpas från en befintlig stor frågebank. Detta är användbart om du vill låta studenterna öva inför en examination eller som instuderingsfrågor på ämnet. Studenterna kan genomföra quizet flera gånger och får för varje gång nya slumpade frågor att öva på.

Vinsten för dig som lärare är att din arbetsinsats blir mindre än om du skulle skapa ett stort antal övningsquiz manuellt, särskilt om du har samma kurs flera omgångar. Arbetsinsatsen består främst i att skapa och underhålla frågebanken. Studenterna får störst utdelning och störst möjlighet till lärande om frågorna är automatiskt rättade och de delges resultatet direkt efter genomfört quiz. På så vis får studenterna snabb återkoppling om vad de kan och vad de behöver öva mer på. Utveckla exemplet ytterligare genom att lägga till återkoppling vid fel svar (exempelvis läsanvisningar till relevant avsnitt i kurslitteraturen).

Nackdelar är att metoden eventuellt ger sämre överblick över studenternas lärande eftersom de inte besvarar exakt samma frågor. Det kan också bli svårare att identifiera generella kunskapsluckor som bör redas ut i helgrupp.

Exempel 2: Koppla ihop en frågebank med ett lärandemål

I Canvas kan du koppla ihop ett quiz, en specifik fråga eller en hel frågebank till ett “Lärandemål” (Outcome). Med funktionen Lärandemål kan du sedan följa dina studenters utveckling i kursen, och studenterna kan dessutom själva se hur de ligger till utifrån kursens mål. Om du inte är bekant med funktionen Lärandemål sedan tidigare rekommenderar vi att du börjar läsa om den på våra guidesidor för funktionen Lärandemål .  

Varför är detta användbart?

Genom att koppla en frågebank till ett lärandemål och därefter slumpa frågor från frågebanken när du skapar ett quiz, blir det enklare att följa studenternas måluppfyllelse samtidigt som du kan dra fördel av slumpfunktionen. Om du kopplar en frågebank till varje lärandemål i kursen och sedan skapar ett quiz där du slumpar ett antal frågor ur varje frågebank får du ett quiz som täcker in kursens samtliga lärandemål. Ett bedömt quiz blir på detta vis inte lika lätt att fuska på. Ett övningsquiz ger samma vinster som i tidigare exempel samtidigt som det skapar ett synligt lärande för både dig som lärare och studenterna själva.

Läs mer om hur du kopplar ett lärandemål med en frågebank i Canvas på Canvas Instructure (“How do I align an outcome with a question bank”)

Läs mer om hur du kopplar ett lärandemål med en fråga i Canvas på Canvas Instructure (“How do I align an outcome to a quiz question in New Quizzes”)

Exempel 3: Frågebank med olika varianter av samma fråga

Du kan låta en frågebank innehålla flera olika varianter av samma fråga och slumpa fram en av dem. Detta lämpar sig om du vill att quizet ska slumpa fram frågor som har samma syfte, men är formulerade på olika sätt. Metoden kan både användas på examinerande quiz och övningsquiz.

Om du vill att studenterna ska träna på ett ämne, exempelvis inför en examination, kan du skapa en unik frågebank med frågor som inte ordagrant motsvarar de frågor som kommer att användas vid examinationen, men som ändå, genom korrekt besvarande bekräftar att studenterna förstått och kan lösa en viss typ av problemställning eller uppgift. Det kan exempelvis röra sig om att tillämpa en formel eller metod för att beräkna ett typiskt problem.

Slumpa numeriska värden i beräkningsuppgifter

Med frågetypen “Formel” kan du generera slumpade variabler i frågetexten och svaren beräknas sedan enligt en formel du specificerar. Variablerna måste dock specificeras i ett intervall, vilket är en begränsning. Variera frågeställningen eller numeriska värden ytterligare görs enklast med en frågebank där du skapar många frågor med olika variationer.

Quiz som framplockningsövning

Läraktiviteten “framplockningsövning” (Retrieval practice) gynnas särskilt väl av genomföras med hjälp av quiz med frågebanker innehållande olika varianter av samma fråga. Det är relativt enkelt att skapa många frågor som är varianter av varandra vilket ger studenterna ett sätt att träna på att återkalla vad de minns av olika inlärda kunskaper. Genom ett stort frågeurval får studenterna mot kursens slut förhoppningsvis en större minnesbild av de behandlade ämnena.

Läs mer om Quiz som framplockningsövning .