Frågor och svar om livslångt lärande (FAQ)

Vad är livslångt lärande?

Livslångt lärande innefattar anslagsfinansierad vidareutbildning, uppdragsutbildning, MOOC (korta, gratis och öppna onlinekurser) och andra mer informella läraktiviteter som till exempel öppna föreläsningar och seminarier.

Hur jobbar KTH med livslångt lärande?

KTH:s målsättning är att livslångt lärande ska utgöra en integrerad del av KTH:s utbildning och omfatta ungefär 20 procent av den totala utbildningsvolymen. Regeringen har de senaste åren genomfört särskilda satsningar och gett uppdrag som syftar till att öka det livslånga lärandet vid Sveriges universitet och högskolor.

Information om KTH:s utbud inom livslångt lärande hittar du på utbildningswebben: Kompetensutveckling för yrkesverksamma

Vad är skillnaden mellan uppdragsutbildning och anslagsfinansierade vidareutbildningskurser/fristående kurser?

Uppdragsutbildning (UU) ges på uppdrag av en organisation/företag mot en kostnad. I normala fall kontaktar företaget KTH och ber att få skräddarsydd kompetensutveckling för sin personal. Kursupplägget kan då utvecklas i dialog med läraren och det är beställaren (företaget) som betalar.

Vidareutbildningskurser (VU), eller fristående kurser, är i de flesta fall helt gratis och de är anslagsfinansierade, det vill säga KTH får ersättning från staten för varje registrerad kursdeltagare. Anmälan till de kurserna görs på antagning.se .

Var hittar jag KTH:s vidareutbildningskurser?

Alla vidareutbildningskurser listas i KTH:s kurskatalog och du kan filtrera bland alla kurserna i sökverktyget här: Hitta din fristående kurs på KTH

Vilken omfattning bör en vidareutbildningskurs ha?

Eftersom kurserna vänder sig till yrkesverksamma har man sett att kortare kurser om 1-2,5 hp lämpar sig bäst. Om du har en färdigutvecklad 7,5-poängskurs som ingår i ett program kan det därför vara en fördel att dela upp den i exempelvis tre kortare kurser. 

Kan en vidareutbildningskurs vara öppen för ansökan när som helst?

Nej, enligt högskoleförordningen finns det bestämda ordinarie ansökningsperioder, som i dagsläget även gäller vidareutbildningskurser som ges på distans. Däremot är sen anmälan öppet större delarna av året för många fristående kurser, ofta fram till en vecka innan kursstart. De ordinarie anmälningsperioderna är:

• Anmälningsperiod för att studera hösttermin är i mars–april.
• Anmälningsperiod för att studera vårtermin är i september–oktober.
• Anmälningsperiod för sommarkurser är omkring februari–mars.

Alla viktiga datum (antagning.se)

Hur bör jag kommunicera med kursdeltagarna?

Vid första kontakten bör du använda de mejladresser som angavs vid ansökan. Du exporterar listan med e-postadresser ur Ladok genom att söka ut antagna till en viss kurs och exportera listan. Obs! Använd inte tjänsten Kursdeltagare i personliga menyn då den hämtar KTH-adresser och inte de e-postadresser som angavs vid ansökan. 

Efter kursstart rekommenderar vi att du kommunicerar allting som rör kursen via kurssidorna i Canvas. 

Kan de som inte bor i Sverige söka vidareutbildningskurser?

KTH:s kurser är avsedda för bosatta i Sverige. Däremot får kurser gärna ges på andra språk än svenska för att locka yrkesverksamma bosatta i Sverige som inte kan svenska. Alla med medborgarskap inom EU, EEC och Schweiz som är avgiftsbefriade dock kan söka till KTH:s kurser. Avgiftsskyldiga studenter kan inte söka en fristående kurs.

Observera dock att en student inte kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige baserat på en fristående kurs på KTH. För att starta en kurs behöver studenten också ett KTH-konto som kan aktiveras med Mobilt BankID eller genom att besöka KTH:s campus. Om en student inte har Mobilt BankID eller inte har möjlighet att besöka campus, kan de inte få sitt KTH-konto och därför inte heller starta en kurs.