Uppgifter vid inrättande och revidering av kurs

Till startsidan för process inrätta kurs och fastställa kursplan

Inledning

Denna sida innehåller information och stödmaterial för att inrätta eller revidera kurser vid KTH. Syftet är att säkerställa att kursplaner utformas i enlighet med gällande regelverk och håller hög kvalitet. Innehållet gäller för samtliga utbildningsnivåer.

Nedanstående information och standardtexter ska användas när en kurs ska inrättas eller revideras.

Uppgifter i kursplanen

Kursplanen ska finnas på både svenska och på engelska. Den svenska versionen är den juridiskt bindande. Den engelska översättningen görs i Ladok med stöd av översättningsvertyg.

Svensk benämning

Namnet ska spegla kursens innehåll och får inte innehålla förkortningar. Max 120 tecken inklusive mellanslag.

Engelsk benämning

Ange kursens namn på engelska.

Organisationsenhet

Ange vilken institution kursen hör till.

Omfattning (hp)

Ange kursens omfattning i högskolepoäng.

Kommentar till examination (fast text)

• Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning. / Based on recommendation from KTH’s coordinator for disabilities, the examiner will decide how to adapt an examination for students with documented disability. (fast text)
• Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter. / The examiner may apply another examination format when re-examining individual students. (fast text)
• När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår. / [Engelsk översättning.] (fast text)

Utöver de fasta texterna finns även möjlighet att lägga till information i fritext.

Etiskt förhållningssätt (fast text)

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete. / All members of a group are responsible for the group's work.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts. / In any assessment, every student shall honestly disclose any help received and sources used.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen. / In an oral assessment, every student shall be able to present and answer questions about the entire assignment and solution.

Betygssystem

Ett av följande betygssystem ska anges för kursen.

• Det sjugradiga betygssystemet AF (A/B/C/D/E/Fx/F) används för kurser inom behörighetsgivande utbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå (med undantag för VFU-kurser och exjobbskurser).
• Det tvågradiga betygssystemet PF används för kurser inom utbildning på forskarnivå och för exjobbskurser på grundnivå och avancerad nivå.
• Det tregradiga betygssystemet UV (VG/G/U) används för kurser med verksamhetsförlagd utbildning inom utbildning som leder till ämneslärarexamen och som omfattar mer än tre högskolepoäng. Om ett VFU-moment ingår som del i en större kurs kan betygsskalan AF användas för kursen.

Grundnivå och avancerad nivå

Betygssystemet PF används för examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå.

Betygssystemet UV används för kurser med verksamhetsförlagd utbildning inom utbildning som leder till ämneslärarexamen och som omfattar mer än tre högskolepoäng.

Betygssystemet AF används för övriga kurser.

Forskarnivå

Betygssystemet PF används för kurser inom utbildning på forskarnivå.

Behörighetsgivande utbildning

Betygssystemet AF används för kurser inom behörighetsgivande utbildning.

Förankrat vid institutionen

Ange: Ja / Nej

Involverade personer i ärendet

Ange vem eller vilka som deltagit i arbetet med kursutvecklingen.

Motivering för inrättande/revidering

Beskriv kortfattat varför kursen bör inrättas eller revideras.

Lärandemål

Kursens lärandemål utgör grunden för undervisning, examination, betygskriterier och betygssättning. Formulera målen som förväntade studieresultat, det vill säga vad studenten ska kunna göra efter avslutad kurs. Målen ska tydliggöra vilka kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som studenten ska ha uppnått.

Målen ska formuleras:

• med aktiva verb och studenten som subjekt
• som resultat av lärande – inte som aktiviteter
• så att de är konkreta och observerbara

Exempel på aktiva verb: återge, beskriva med egna ord, klargöra, tolka, redogöra för, använda kunskap, framställa, omformulera, påvisa, kommunicera, kategorisera, dra slutsatser, analysera, göra bedömningar, reflektera, visa insikt i, problematisera, kritiskt granska.

Målen ska listas i punktformat och inledas med en standardformulering:
”Efter avslutad kurs ska studenten kunna…” / "After completing the course, the student should be able to…"

Vid behov kan särskilda mål anges för högre betyg:
”För högre betyg ska studenten dessutom kunna…” / "To achieve a higher grade, the student should also be able to…"

Alla lärandemål ska examineras. Studenten måste uppnå godkänt på alla mål för att bli godkänd på kursen.

Kursinnehåll

Under rubriken ges en sammanhållen beskrivning av kursens centrala innehåll. Syftet är att ge en översikt över de huvudsakliga kunskapsområden och perspektiv som behandlas i kursen.

Beskrivningen bör ge en tydlig bild av vad studenten möter i kursen, och hur innehållet hänger samman med målen och examinationen. Undvik alltför detaljerade uppräkningar, och fokusera istället på övergripande struktur och kärninnehåll.

Förslag till inledande standardtext: ”Kursen behandlar…” / "The course covers…"

Om möjligt kan det också kortfattat anges hur kursen:

• bygger vidare på tidigare kurser (t.ex. genom att fördjupa ett område eller tillämpa tidigare kunskaper i nya sammanhang), och/eller
• förbereder för fortsatta studier, till exempel inom ett specifikt ämnesområde, i examensarbete eller i yrkesverksamhet.

Detta bidrar till att synliggöra kursens plats i utbildningsprogrammet och dess roll i studentens kunskapsutveckling.

Särskild behörighet

Stödtexter för särskild behörighet finns på denna sida: Stöd för formulering av särskild behörighet till kurs

Kurskoder som uppfyller särskild behörighet

Här anges kurskoder för den eller de KTH-kurser som uppfyller angivna krav på särskild behörighet. Andra förkunskaper, t.ex. kurser från andra lärosäten, kan vara behörighetsgivande utöver dessa. Detta underlättar antagningsgruppens arbete med bedömning och antagning till kursen.

Kurser som behandlar miljö, miljöteknik eller hållbar utveckling

Kurser där minst ett mål relaterar till miljö, miljöteknik eller hållbar utveckling ska MHU-märkas. Målet ska examineras.

Antal MHU-märkta kurser är en viktig indikator för KTH:s uppföljning och det är viktigt att kurser märks enligt ovan. Vid frågor kontakta sustainability@kth.se.

Läs mer om Utbildning för hållbar utveckling och de globala målen

Läs mer om Verktygslådan: lärande för hållbar utveckling

Kurskod

Kursens kod består av sex tecken för kurser på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå, och av sju tecken på forskarnivå. Exjobbskurser markeras med ett avslutande -X, och kurser inom uppdragsutbildning med ett avslutande -U.

Ämnesgrupp

Välj ämnesgrupp baserat på listan på SCB:s hemsida . Var uppmärksam på ämnesgruppens tillhörighet i område/delområde så att dessa hör samman med kursens huvudområde(n) och utbildningsområde(n).

Ämnesgrupp för kurser (på grund- och avancerad nivå) krävs för statistiska ändamål. SCB tar fram statistik för att få en nationell bild och för jämförelser mellan lärosäten. KTH rapporterar till SCB två gånger per år gällande närvaro (registrering) och resultat utifrån kursernas ämnesgrupper. Ämnesgrupp syns inte i kursplanen.

Ämnesord

För fristående kurser ska ett eller flera ämnesord (max 7 st) som beskriver kursens innehåll anges. Ämnesorden läggs in i samband med att kursen etableras i Ladok. Ämnesord visas på antagning.se och är en hjälp för studenter som söker efter information om kurser via antagning.se eller via KTH:s sökverktyg för fristående kurser. Ämnesord syns inte i kursplanen.

Huvudområde

Välj det huvudområde som bäst stämmer för kursen. Om inget huvudområde passar ska inget anges. Fler än ett men inte mer än tre huvudområden får anges.

Om ett huvudområde som ligger under en annan skolas ansvar ska anges ska skolans grundutbildningsansvarig kontaktas innan kursen inrättas.

Huvudområde kan anges för kurser på grundnivå och avancerad nivå. Det är möjligt att ange mer än ett huvudområde, men normalt inte fler än två till tre.

För kurser inom forskarnivå eller behörighetsgivande utbildning anges inget huvudområde.

Kursens huvudområde(n) ska väljas utifrån hur kursens huvudsakliga innehåll överensstämmer med beskrivningen för respektive område. Om ingen beskrivning av huvudområde motsvarar kursens innehåll väljs: Kursen tillhör inget huvudområde.

Om en annan skolas GA har huvudområdesansvar ska samråd ske innan kursen inrättas.

Beskrivningar av KTH:s huvudområden samt ansvarig skola finns här: Beskrivning av KTH:s huvudområden (pdf 3,4 MB)

Successiv fördjupning

Här används GXX för kurser på grundnivå och AXX för kurser på avancerad nivå.

Utbildningsområde

Utbildningsområdet för en kurs hör samman med huvudområde och ämnesgrupp och styrs av målen och innehållet. Målgrupp, pedagogiskt upplägg eller kostnad ska inte påverka. En kurs ska tillhöra ett eller två utbildningsområden. I enstaka fall, för omfattande och tvärvetenskapliga kurser, kan tre områden vara motiverat. Använd följande utbildningsområden:

HU, JU, NA, TE, SA, VU. För ABE-skolans arkitekturkurser tillåts även DE.

Ange andel i procent (summan ska alltid vara 100 %)

Skriv t.ex.: TE 70%, VU 30%

Övriga krav för slutbetyg

Här anges eventuella ytterligare krav för att få slutbetyg på kursen, utöver de examinerande momenten. Det kan exempelvis handla om obligatorisk närvaro vid seminarier, projektredovisningar eller andra undervisningstillfällen. Om närvarokrav finns, ska det framgå hur frånvaro hanteras, exempelvis om ersättningsuppgifter erbjuds eller om momentet behöver genomföras vid ett senare tillfälle.

Förslag till formulering: Närvaro krävs vid fyra av fem seminarier. Frånvaro kan kompenseras med särskilda ersättningsuppgifter efter kontakt med examinator. Om dessa inte fullgörs före kursens slut ska momentet göras om i sin helhet vid ett senare kurstillfälle.

Övriga föreskrifter

Det kan i sällsynta fall finnas behov av att ange andra föreskrifter än sådana som kan rymmas i övriga fält i kursplanen, dessa anges i så fall här. Om inget innehåll finns ska fältet lämnas tomt.

Överlappande kurser

Här anges kurskod(er) för de kurser vars innehåll helt eller delvis överlappar med den aktuella kursen. Specificera även hur många av kursens hp som utgörs av överlapp med respektive kurs.

Med överlapp menas att två kurser helt eller delvis har samma innehåll och lärandemål. Om två kurser överlappar, kan enligt KTH:s lokala examensordning endast en av dem ingå i en examen.

Kursnamn kan ofta ge en första indikation på om det finns ett överlapp. Nästa steg är att läsa och jämföra kursplanerna. I de fall där det är oklart om ett överlapp föreligger, bör en sakkunnig vid skolan – till exempel PA eller GA – göra bedömningen.

När ett överlapp mellan två specifika KTH-kurser har identifierats bör detta registreras i Ladok.

Examinationsmoduler

Formerna för examination i kursen ska framgå av kursplanen. Examinationsmoment representeras av en modul med egen kod, benämning, poäng och betygsskala, och ska spegla en specifik och bedömningsbar aktivitet.

Observera att:

• Varje obligatorisk modul ska motiveras utifrån kursens lärandemål.
• En examinationsform ska beskriva en aktivitet där studentens prestation kan bedömas.
• En examinationsform ska vara specifik. Skrivningar som ”och/eller”, ”examinationsformerna varierar” och andra ospecifika formuleringar får inte användas.
• Modulen ska vara tydligt definierad till typ, omfattning (hp) och betygsskala.

Exempel på moduler:

• PRO2 – Projekt, 2,0 hp, betygsskala: AF
• TEN2 – Tentamen, 4,0 hp, betygsskala: AF

För mer material: Exempel på modulkoder

Grundnivå och avancerad nivå

Vid betygssättning av kursmoduler som examineras genom studiebesök, projektarbeten, laborationer och liknande får betygsskalan PF användas, men minst en av kursens moduler ska alltid betygssättas med den sjugradiga betygsskalan.

Betygssystemet PF ska användas för kursmoduler inom exjobbskurser.

Betygssystemet UV ska användas för kursmoduler med VFU inom utbildning som leder till ämneslärarexamen och som omfattar mer än tre högskolepoäng.

Forskarnivå

Betygssystemet PF ska användas för kursmoduler inom utbildning på forskarnivå.

Behörighetsgivande utbildning

Betygssystemet AF ska användas för kursmoduler inom behörighetsgivande utbildning.

Vid betygssättning av kursmoduler som examineras genom studiebesök, projektarbeten, laborationer och liknande får betygssystemet PF användas, men minst en av kursens moduler ska alltid betygssättas med det sjugradiga betygssystemet.

Fastställandetext

Under denna rubrik anges från vilken termin och år kursplanen gäller, diarienummer för beslutet samt beslutsdatum. Texten skrivs in i en fast mall.

Kontakt

 Frågor om mallarna och hur de ska användas besvaras av ledningskansliet  (VS/MO).