Till innehåll på sidan

ABE-skolans nya skolchef om framtiden, forskning och flaggskepp

Publicerad 2023-01-12

Vid årsskiftet fick ABE-skolan en ny skolchef. I slutet av förra året utsåg KTH:s rektor Björn Berggren att leda skolan under de kommande fyra åren. Han har fått ta över en välskött verksamhet som står väl rustad inför framtiden.

Varför ville du ha tjänsten som skolchef?

- Det enkla svaret är att det var ett lockande och fint uppdrag. Jag har arbetat mycket med utbildningsfrågor och varit programansvarig för både grund- och forskarutbildning så jag upplevde att det var ett naturligt steg. Men jag får också säga att det alltid är roligt att testa något nytt. Det hänger ihop med ett av mina forskningsämnen, entreprenörskap, som till sin natur handlar om att göra nya saker.

Apropå din forskning om entreprenörskap, vilka av dina tidigare erfarenheter kommer du dra nytta av i den nya rollen?

- Jag har arbetat på både avdelnings- och institutionsnivå, det är en bra grund för att arbeta på skol- och KTH-nivå. Bland mina uppdrag har det under ett antal år också funnits ett starkt fokus mot Sydostasien, båda med studentrekrytering och utveckling av forskningssamarbeten med universitet i regionen. Därför vet jag vad som intresserar och lockar internationella studenter. Hållbarhetsfrågorna är viktiga och rankingen är oerhört betydelsefull. Står du på en mässa i Jakarta i Indonesien kommer du få frågor om KTH:s ranking!

- För att kunna representera KTH har jag också läst på om vad vi gör. Därför har jag god kunskap om KTH:s utbildningar och forskning och jag tror att det går att utveckla samarbeten inom ABE-skolan och mellan skolorna, inte minst när det gäller utbildning.

Du efterträder Muriel Beser Hugosson. Vad är särskilt viktigt att förvalta från hennes ledning av skolan?

- Muriel har lämnat över en otroligt välskött verksamhet. ABE-skolan har en ekonomi i balans och vi står starkt rustade. Vi har också ett mycket välfungerande verksamhetsstöd. Det är ordning och reda helt enkelt och det är jag tacksam för.

- En viktig fråga som Muriel lade kraft på är ledarförsörjning. En byggsten i en välfungerande skola är att det ska vara naturligt och attraktivt att ta på sig uppdrag. Det är också en fråga som jag kommer att arbeta vidare med.

Hur skulle du säga att ABE-skolan utmärker sig och vilka är våra styrkor?

- Vi är starka inom hållbarhetsfrågor, att KTH har ett gott renommé när det handlar om de frågorna är i stor utsträckning ABE-skolans förtjänst. Vi är också starka inom praktiskt tillämpad forskning och vi har goda samarbeten i samhället, både med den privata och med den offentliga sektorn. Inte minst med Stockholms stad och Region Stockholm.

- När det gäller utbildning är arkitektutbildningen helt fantastiskt, jag ser den som ABE-skolans flaggskepp. Sättet att arbeta med studior, hållbarhetstänk, ett stort inslag av praktiker och kontinuerlig examination är inspirerande. Till exempel kan vi använda erfarenhet från en utbildning helt utan skriftliga tentor när verktyg som ChatGPT gör det svårt med hemtentor. Jag träffade nyligen kollegor på Indek - institutionen för industriell ekonomi och organisation - som testat att tentera sina studenter muntligt. De upplevde det som väldigt lustfyllt och studenterna uppskattade att få veta med en gång om de klarat sig.

- Generellt är söktryck på våra utbildningar jättehögt och mycket av det man pratar om som framtidens utbildning finns redan på ABE-skolan.

På vilket sätt vill du utveckla skolan vidare? Tar du inspiration från andra lärosäten, i till exempel Sydostasien?

- De mest framgångsrika universiteten i den delen av världen, som till exempel NTU och NUS i Singapore, har också enorma ekonomiska resurser som vi inte kan konkurrera med. Men vi är duktiga på externfinansiering och vi ska använda de resurser vi har på ett smart sätt, bland annat genom att utveckla partnerskapen inom både utbildning och forskning, bland annat med avseende på det livslånga lärandet. 

- Jag vill också uppmuntra till akademisk mobilitet, det borde i större utsträckning bli naturligt att tillbringa tid vid utländska lärosäten. Att få lära sig nya saker, ingå i ett nytt sammanhang och få perspektiv är oerhört värdefullt. Fler borde prova på att vara i till exempel USA, Australien eller England och se hur de arbetar, med bland annat tydliga mål kring publicering, och bygga sina egna internationella nätverk. Det är viktig och värdefull kunskap även att ta med sig tillbaka till KTH och att tydligare kunna se styrkorna i det svenska systemet, som till exempel i större utsträckning än andra inbjuder till samarbete.