Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Skolans nya ansvarig för kommunikation, samverkan och impact vill skapa en sammanhållen berättelse

Publicerad 2022-03-31

David Nilsson utsågs nyligen till ny 2:a vice skolchef för skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Han kommer även att tillträda en helt ny roll på skolan som ansvarig för kommunikation, samverkan och impact.

David Nilsson, 2:a vice skolchef och ansvarig för kommunikation, samverkan och impact

Hur känns det att ha blivit utsedd till vice skolchef och till den nya rollen som ansvarig för kommunikation, samverkan och impact?

– Det känns verkligen jätteroligt! Jag ser fram emot att få arbeta på skolnivå och ta mig an de här frågorna på ett mer övergripande plan. Det blir ju lite av ett omtag för skolan, både med två vice skolchefer och den här helt nya rollen där vi för samman arbetet med kommunikation, samverkan och impact. Jag gillar verkligen att jobba övergripande och gränsöverskridande i olika miljöer och att få hålla ihop olika samarbeten. Min egen blandade bakgrund både på KTH, i privat sektor och hos andra myndigheter tror jag kommer väl till pass. Nästan direkt sedan jag kom till KTH 2013 har jag arbetat skolövergripande i olika samarbeten. Men det här är ju en helt ny roll även för mig, och det ska bli jättespännande!

Hur ser du på ditt nya uppdrag med kommunikation, samverkan och impact?

– Jag tycker det är viktigt att inte se det här som tre separata frågor. Det är olika aspekter av samma sak - helt enkelt, hur vår forskning och kunskap blir betydelsefull och gör nytta. Som universitet ska vi arbeta med vetenskaplig kommunikation men också en bredare dialog med samhället. Båda spåren bidrar till vårt genomslag och vårt avtryck på samhället. Det här kanske är en utav de viktigaste frågorna för akademin framöver: Hur ska vi tänka kring vår relation till samhället i stort? Vilka frågor är det som känslomässigt berör människor och hur når vi ut?

Jag tror det kan finnas jättestora fördelar att samla dessa frågor på en plats. Det betyder givetvis inte att jag kommer göra allt, men jag kommer kunna se till helheten, prioritera och fördela. I samband med att jag kliver in i rollen så kommer jag även att överta personalansvaret och arbetsfördelningen för skolkansliets kommunikatörer och de som arbetar med stora samverkansprojekt, vilket skapar ett nytt team med det här nya fokuset. Det erbjuder en helt ny möjlighet att verkligen samla de här frågorna och utveckla arbetet framåt tillsammans.

Vad är steg 1 för dig?

I början kommer jag att titta mycket på vad som gjorts tidigare och sätta mig in i det arbete som redan görs inom både kommunikation och samverkan. Jag kommer att komma in i arbetet gradvis och impact-ansvaret tar jag över först från halvårsskiftet. Min allra första prioritet är att lära känna miljön, arbetet och personalen, och i steg 2 att sjösätta och komma igång med den digitala kommunikationsstrategin som har tagits fram på skolan under 2021. På kort sikt behöver vi organisera oss för att kommunicera bättre och att kunna stötta våra forskare. På lång sikt behöver vi bygga en djupare förmåga vid skolan, där fler behöver vara kommunikativt kapabla. En forskare idag behöver kunna tala inför en bred publik och möta media, och kunna sätta in sitt arbete i ett större sammanhang. Hur bygger vi den typen av kompetens? Det tror jag är något vi behöver börja med redan under forskarutbildningen. Vi behöver både skapa kompetens och förmåga att samverka, och vi behöver se över incitamenten för att samverka. Jag vill att vi ska uppmuntra fler att kliva fram och placera sin forskning i de större sammanhangen.

Vad vill du mer utveckla?

Jag vill skapa örnblick på vad vi gör på skolan, men också få det att bli en lite mer sammanhållen berättelse. Tidigare har skolan jobbat mycket med att nå ut med enskilda projekt eller centra, nu kan vi samla oss lite mer kring en sammanhängande berättelse runt institutionernas, centras och SIP:arnas arbete. Vi behöver få ut rätt grejer vid rätt tillfälle och nå målgrupperna på ett sätt som är relevant för dem. Jag skulle nog kalla det "organisatorisk storytelling".

En sak jag lärde mig under pandemin var att allt som hade med hälsa och pandemi att göra fick lyftkraft, och just nu sker samma sak för säkerhetsfrågor. Vi behöver lyssna in vad som berör människor, snappa upp och sätta saker i omgivningens sammanhang. Det får inte bara vara en envägskommunikation från vårt håll utan vi behöver ha örat mot marken. Där är samverkansuppgiften avgörande för vi kan inte bara läsa nyheter utan behöver fånga upp saker i våra samarbeten. Vad händer just nu i samhällsbyggnadssektorn? I regionen? Just därför är det så bra att hålla ihop kommunikation och samverkan, de är delar av samma kontinuum. Men det är inte vattentäta skott mot forskningsgenomförandet eller undervisningen heller. Jag kommer också jobba med skolans vetenskapliga publiceringar och forskningsstrategier.

Förutom din nya vice skolchefsroll, vad ägnar du dig mer åt?

– Tja, det blir väl som vanligt mest idrott, familj och politik... men om du tänker på min forskning så fortsätter jag med mitt tvärvetenskapliga arbete kring vatten och hållbar utveckling. Då jag både är ingenjör och historiker så rör jag mig ofta i gränslandet mellan humaniora och teknikvetenskap. För mig är det viktigt, och utvecklande, att hela tiden förflytta mig i min forskningsgärning. Jag är engagerad i projekt om urbana vattensystem i Uganda, Indien samt involverad i projektet Mistra inframaint som handlar om kommunal infrastruktur och digitalisering i Sverige. Även i andra pågående projekt och samarbeten med partners i regionen - Stockholms stad, Värmdö kommun, IVL, RISE, Stockholm Environmental Instutite, Stockholms universitet m.fl. Så jag kommer nog helt enkelt att fortsätta att ägna mig åt ständigt nya saker!