Strukturerat impactarbete ska ge större genomslag
Fredrik Johansson utsågs till ny impactansvarig för ABE-skolan i början av september. Sedan dess har fakultetsnämndens nya impactutskott formerats och haft sitt första interna möte. Fredrik Johanssons förhoppning är att ett mer systematiskt arbete ska ge större genomslag och samhällspåverkan för ABE-skolans forskning och bidra till bilden av KTH, locka studenter och väcka intresse för verksamheten.
KTH:s arbete med impact – samhällsgenomslag – bygger på ett rektorsbeslut från 2022 och stöttas av en impactansvarig för respektive skola. ABE-skolans fakultetsnämnd beslutade vid sitt junimöte att inrätta ett nytt utskott som ska fungera som referensgrupp till ABE-skolans impactansvarig och organisera frågor om genomslag.
Nu finns ett färdigt impactutskott och det består utöver Fredrik Johansson av Per Wikman Svahn, Cecilia Hermansson och Fredrik Gröndahl samt fakultetsnämndens externa ledamöter Johan Dozzi, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Karin Ekdahl Wästberg, Stockholms stad. Gemensamt för ledamöterna är att de har god kunskap om KTH och samverkan med näringslivet.
Fredrik Johansson beskriver att uppdraget som impactansvarig handlar om att få genomslag, att föra ut den forskning som bedrivs vid skolan på bästa sätt och skapa samhällspåverkan.
– Det är intressant hur KTH i stort uppfattas som lärosäte, hur vi kan bidra till att göra KTH attraktivt för studenter och hur vi kan väcka intresse för vår verksamhet och bidra till samhållspåverkan.
Tillsammans med det nya utskottet kommer han att ta fram en handlingsplan samt identifiera och prioritera aktiviteter som kan stärka impactarbetet.
– Det skulle till exempel kunna vara en forsknings- och impactdag dit forskare vid ABE-skolan och externa näringslivsrepresentanter bjuds in. När det handlar om relationen till näringslivet och till Stockholms stad ser jag stora fördelar med de externa ledamöternas djupa kunskap om industrin och starka koppling till KTH. De vet vad industrin och staden efterfrågar, hur KTH uppfattas, och vad man skulle vilja se mer av från oss.
Fredrik Johansson vill också lyfta intresset för samhällsbyggande bland ungdomar från högstadiet och gymnasiet.
– Vi ser att barnkullarna minskar samtidigt som det finns många andra områden att läsa inom, vilket skapar konkurrens om talanger. Vi kommer behöva personer som kan hantera åldrande infrastruktur, som kan ta sig an en omfattande klimatanpassning av våra samhällen och som kan se till att vi har den robusthet och resiliens som ska till med stora satsningar på totalförsvar, bland annat en anpassning till tyngre fordon.
Impactutskottets interna medlemmar hade ett första möte 20 november. Nästa möte blir den 12 december och i februari kommer de externa medlemmarna att delta för första gången.
– Till att börja med ska vi se över den impactstrategi som togs fram under våren och ta fram en handlingsplan som bygger på KTH:s vision, mål och hållbarhetsmål, med indikatorer för att kunna följa upp arbetet. Rent konkret kommer utskottet att träffas fyra gånger per år inför fakultetsnämndens möten och föredra förslag där. Min förhoppning är att ett systematiskt arbetssätt kommer leda till att vi får saker gjorda. Att det blir mer impact av gruppens arbete kan man säga.