Till innehåll på sidan

Debattartikel: Vi behöver fler lärare

Publicerad 2021-03-29

Pandemin håller fortfarande sitt grepp över oss. Vi på KTH behöver göra mer för att underlätta för de hårt ansträngda lärarna som i sin tur gör allt för att studenterna skall kunna nå sina studieresultat. Här nedan följer fem förslag som jag tror skulle göra en väsentlig skillnad.

Porträttfoto: Man i mörk kostym och röd slips framför en betongvägg.

Johan Silfwerbrand  är professor och lärare vid byggvetenskap inom Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE). Foto: Sten Jansin.

Vi är nu inne på andra året av pandemin. Vi ser ljuset i tunneln i form av vaccinering men tunnelmynningen ser ut att vara ett rörligt mål. Ena dagen verkar mynningen ligga inom räckhåll men nästa dag har den rört sig längre bort. Hur noggranna de allra flesta av oss än är med att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid hosta och nysning har vi svårt att påverka hastigheten mot mynningen och ljuset.

På KTH har pandemin lett till en mycket stor omställning för oss alla. Till skillnad från många andra arbetsplatser har ingen behövt vare sig sägas upp eller permitteras men vardagen har förändrats radikalt. Många kanske har fått litet mer tid över då man kunnat arbeta hemifrån medan andra, speciellt lärare, fått arbeta ännu mer än vanligt för att digitalisera undervisning och examination. Att rätta en tentamen med individuella indata tar t.ex. 50 % längre tid än att rätta en vanlig tentamen. Jag vet, jag har tagit tid. Engagemanget, ambitionen och kreativiteten har överlag varit imponerande men trots alla beundransvärda insatser har många studenter lyckats mycket sämre än vanligt. I genomsnitt har studenterna nått sina poäng men resultaten har varit mycket blandade. Misslyckade studieresultat leder till ännu mer press på lärarna i form av fler omtentamina för större grupper, stödundervisning och oro för studenternas hälsa och framtid.

Vad kan vi göra för att hjälpa lärarna och därmed också studenterna i denna ansträngda tid? Jag tror att KTH kan göra ganska mycket ifall man vill och ifall man vågar släppa litet på sitt eget regelverk och sin egen praxis. Här är några förslag:

  1. Ge undervisningen minst lika stor tyngd som forskningen. Utan undervisning reduceras KTH till ett forskningsinstitut. Låt detta genomsyra hela verksamheten från rekrytering och befordran till overhead och medelstilldelning.
  2. Satsa på fler lärartjänster, i första hand lektorat men även biträdande lektorat med rejält undervisningsinnehåll och adjunktstjänster. Vi behöver fler händer omgående men också framledes. Hur skall vi annars kunna öka undervisningsvolymen med 20 % för att täcka Regeringens förslag om fort- & vidareutbildning?
  3. Tona ned kravet på fasta fakultetsmedel för inrättande av lärartjänster. Ge istället gru-medel en större tyngd. Idag vill ingen skola, institution eller avdelning släppa ifrån sig en enda fakultetskrona till någon annan och på det sättet stoppas all nyrekrytering till verksamheter med stora undervisningsuppdrag.
  4. Se på varje ny lärare som en inkomstkälla och inte en utgiftspost. En framåt lärare behöver inte finansieras utan kommer att finansiera sig själv genom undervisning och externa forskningsuppdrag.
  5. Lys omgående ut ett antal lärarvikariat med kort ansökningstid och enkel behandling. Ge dessa vikarier möjlighet och befogenhet att fungera som examinatorer, studierektorer och med andra uppdrag.

Punkterna 2-4 kommer att ta tid att genomföra. Men det är bråttom. Agerar vi inte nu så är jag ganska säker på att många lärare riskerar att bli utbrända. Det är därför jag tror på vikariat. Det finns många lärare som arbetar deltid medan andra är tjänstlediga av olika skäl. Ytterligare några kanske vill gå ned i tid ifall de vet att deras arbete kommer att tas över av någon annan. Vikariaten kan sen sökas av flera olika kategorier: En grupp är forskare som redan idag undervisar men gör det mer eller mindre i smyg, en annan är gästlärare och konsulter som kanske önskar sig en tätare koppling till KTH, en tredje är forskare och disputerade civilingenjörer och arkitekter som vill prova på att verka inom sin gamla skola. Ett lärarvikariat är också en merit i den fortsatta karriären.

Men allra viktigast tror jag ändå är punkt 1. Vi lärare behöver känna rejäl uppskattning och ett rejält stöd från KTH:s ledning och ledande organ.

Text: Johan Silfwerbrand

Det här är en debattartikel som är skriven av medarbetare inom KTH. Det innebär att åsikterna är skribentens egna.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-03-29