KTH når inte upp till sina hållbarhetsmål

I början av 2021 tog KTH:s dåvarande rektor beslut om universitetets övergripande hållbarhetsmål 2021-2025. Bland målen fanns att KTH:s klimatpåverkan från tjänsteresor skulle minska med 25 procent till år 2022, jämfört med 2021 och mätt per årsarbetskraft. Nu visar gjord uppföljning att en ökning av klimatpåverkan med cirka 11 procent per årsarbetskraft ägt rum.

I tjänsteresor inkluderas flyg-, bil-, tåg och bussresor. I uppföljningen 2022 konstateras det att 99 procent av CO2-utsläppen från tjänsteresor kommer från resor med flyg. Jämfört med 2019 har CO2-utsläpp från tjänsteresor med flyg ökat med 6,4 procent per årsarbetskraft.

Akademisk frihet präglar resbeteende

KTH-docenten Markus Robért har utvecklat en metodik i sin forskning (den så kallade CERO-modellen), som i dagsläget stödjer hundratals organisationer att nå uppsatta klimatmål för resor. Modellen tillämpas nu på KTH och enligt Markus Robért består en stor utmaning i att flygresor och global forskningssamverkan är en så djupt integrerad del i forskarkulturen. Detta kryddas med den akademiska friheten där respektive forskare ofta har egen rådighet över hur mycket flygresor som det budgeteras för i projekten. 

– Det råder en 80-20-princip, där cirka 20 procent av forskarna står för 80 procent av utsläppen på KTH. Vid vissa avdelningar reser forskare i samma omfattning som säljarna i ett multinationellt företag, där globalt nätverkande ofta är meriterande och betraktas som en yrkesförmån. Klimatmålen är på plats men för att KTH ska nå sina mål krävs ett tydligt ledarskap. Det krävs också ett mer transparent system som möjliggör för såväl skol- och avdelningschefer, som enskilda forskare att kunna följa upp och säkerställa att målen efterlevs på respektive enhetsnivå, säger Markus Robért.

Forskarkulturen behöver utmanas

Han anser att uppföljning och återkoppling på en mer "finmaskig" nivå behövs för att förmå KTH-forskarna att reflektera över på vilka sätt flygresandet kan minska utan att forskningen hämmas. Den traditionella reseintensiva forskarkulturen behöver utmanas av nya innovativa idéer, där varje forskare vet sin egen situation bäst.

– KTH har många framstående forskare, många internationella samarbeten och mycket internationell finansiering som på olika sätt ger upphov till behov av resor. Efter pandemin har kanske detta behov varit än mer tydligt, säger Anders Söderholm, KTH:s rektor och fortsätter:

– Men det är uppenbart att vi behöver arbeta för att minska vår klimatpåverkan och jag tror det Markus föreslår i form av kontinuerlig information och återkoppling kan medvetandegöra resandets konsekvenser och också stärka ansvarstagandet för resandet bland våra medarbetare. Vår resepolicy är redan idag restriktiv när det gäller val av resemedel, men vi kan behöva se över hur styrmedlen i övrigt också kan förstärkas för att minska resandet.

Text: Peter Ardell

Faktaruta

• CERO står för Climate and Economic Research in Organizations, och är ett koncept utvecklat för att hjälpa organisationer att hitta ekonomiskt hållbara strategier att nå uppsatta klimatmål för resor. Bakom CERO står KTH-forskaren Markus Robért.
• Markus Robért säger att möjligheten att reducera flygresor och tillhörande utsläpp på KTH skiftar från avdelning till avdelning, och individuellt mellan forskare. Ett digitalt visualiseringssystem för hur skolor och avdelningar kan säkerställa att de är i takt med övergripande klimatmål har utvecklats inom ramen för ett pågående forskningsprojekt. "Tillsammans med KTH Sustainability genomför vi nu, med stöd av detta system, lösningsorienterade workshops vid varje skola med syfte att utveckla nya idéer och förslag på åtgärder som rimmar med forskarnas vardag", berättar Markus Robért.