KTH rustar för att ta emot ukrainska forskare
KTH stärker resurserna för att ta emot ukrainska forskare på flykt. Höjda anslag till organisationen Scholars at Risk (SAR) och en insamlingskampanj för stipendier ger möjlighet att ta emot de som flyr från kriget.
Genom sitt medlemskap i SAR kan KTH erbjuda en fristad för forskare som är utsatta för allvarliga hot och våld i sina hemländer.
– För att vi ska kunna hjälpa de som kommer från Ukraina inom ramen för SAR behöver vi ta till nya metoder. Normalt sett är arbetet mer långsiktigt men nu måste vi också jobba snabbt, säger Nina Wormbs , KTH:s kontaktperson för SAR, där ett 20-tal svenska lärosäten är medlemmar.
KTH:s anslag till SAR dubbleras från 2 till 4 miljoner och kan användas för att täcka kostnader i organisationen för att exempelvis ta emot gästforskare. Det är även möjligt att använda medlen som komplement till kortare anställningar om det finns sådana förutsättningar på institutionerna.
Samtidigt startar KTH genom Development Office ett för att samla in medel till att finansiera främst gästforskarstipendier.
– Det är bra om vi kan hitta snabba stipendielösningar för att undvika komplicerade anställningar. Stipendier som räcker till fler är ett bra sätt att använda resurser just nu, säger Nina Wormbs.
Flera externa finansiärer, såsom KVA och Wenner-Gren stiftelserna har också utlyst egna stipendieprogram som forskare som KTH tar emot kan söka. Wallenbergstiftelserna erbjuder stöd för ukrainska forskare som passar in i redan existerande satsningar inom olika forskningscentrum.
Vilken typ av arbete är det tänkt att de ukrainska forskarna ska göra?
– Det kommer att se väldigt olika ut. Några kanske kan ta in en gästforskare i ett existerande projekt. Det finns också exempel där skolor redan fått medel från den utlysning som SSF gjorde nyligen och andra exempel med sedan tidigare pågående samarbeten med ukrainska forskare, säger Nina Wormbs.
Forskare på KTH som vill vara värd för ukrainska forskare kan anmäla sitt intresse på intranätet .
– Tanken är att vi ska få en överblick och så småningom kunna koppla ihop dessa erbjudanden med forskare som söker sig till Sverige och Stockholm. Till en början kanske man får ta emot en gäst precis som vanligt, med erbjudande om kontors- eller labbplats, dator och så vidare, men utan att kunna erbjuda något stipendium.
Osäkerheterna är stora – både kring hur många ukrainska forskare som kommer att söka sig till Sverige och KTH, och hur länge de kommer att stanna.
Vad är viktigt att tänka på för att få stödet och hjälpen att fungera rent praktiskt?
– Vi måste arbeta med frågan samtidigt som vi försöker tänka ut hur det ska göras bäst. Vi kan inte vänta på att allt finns på plats. Det kan vara lite utmanande, men är enda sättet. Vårt engagemang och vårt bidrag behövs både nu och på längre sikt. Vi får försöka lösa de praktiska problemen längs vägen.
Text: Christer Gummeson