KTH:s engagemang i Afrika växer

KTH har haft olika typer av samarbeten med ett tiotal av kontinentens 54 länder de senaste 20 åren. Projekt som ofta varit SIDA-finansierade och grundats på principer om kapacitetsuppbyggnad inom olika prioriterade forskningsfält inom vatten, landägarrättigheter, energi och kvalitetssäkring inom högre utbildning, för att nämna några. Fokus flyttas mer och mer från kapacitetsuppbyggnad till ömsesidigt lärande.

– KTH och Sverige har mycket att lära från den afrikanska kontexten och miljön. Målet är att KTH ska göra så mycket nytta som möjligt, både för Afrika och Sverige och världen i stort. Det handlar om att bygga kunskap, kapacitet och nätverk och detta är viktigt på flera nivåer; på individnivå, på institutionsnivå (KTH) och inte minst, på nationell nivå, säger Christina Murray om KTH:s strategi för Afrika.

– De forskarnätverk och nätverk av alumner KTH byggt upp under årtionden är viktiga broar mellan våra nationer och exempel på hur ”science diplomacy” kan vara ett viktigt instrument för utrikespolitik.

Stor marknad

Afrika är utgör en stor marknad med växande ekonomi och en ung och stor befolkning. Kring 1, 4 miljarder människor bor i Afrika och ungefär 60 procent är under 25 år.

Högre utbildning är en bristvara i Afrika och knappt tio procent av befolkningen är inskrivna vid universitet. EU har ett stort fokus på Afrika och Kina och USA har en påtaglig närvaro i Afrika.

– Utveckling och innovationer som görs på kontinenten har potential att bli viktiga lösningar för hur vi utvecklar hållbara samhällen och ny, hållbar teknik. Ämnesområden så som klimatförändring, folkhälsa, hållbar och säker matproduktion är några exempel där det är både intressant och viktigt att KTH:s forskare följer och är del av. KTH vill därför vara en drivande kraft i utvecklingen av ett ansvarsfullt, ömsesidigt och rättvist samarbete med fokus på utvalda delar av Afrika, säger Christina Murray.

Utmaningsdriven utbildning

Sedan 2017 har KTH arbetat genom satsningen  (GDH) i flera länder i Afrika, just utifrån ett hållbarhets- och omställningsperspektiv kopplat till FN:s globala mål. Metoden har byggt på utmaningsdriven utbildning kring konkreta samhällsutmaningar inom exempelvis vatten och energiförsörjning i länder som Tanzania, Kenya, Botswana, Mocambique, Uganda och Rwanda inom utbildning, innovation och forskning.
I våras reste en delegation från KTH till Rwanda för att fördjupa samarbetet ytterligare, inom flera områden såsom innovation och entreprenörskap, energi- och klimatutmaningar, mat och hälsa.

– I takt med att vår kunskap om de afrikanska ländernas behov ökar kan vårt engagemang växa på ett bra sätt.

Vart hoppas du att KTH har kommit i Afrika om tio år?

– Att vi bidragit till att utveckla innovationsstödet enligt KTH:s modell, först genom en pilot i Kigali i Rwanda som sedan kan dupliceras till andra länder och att vi bidragit till att stärka ländernas ambition att erbjuda relevant utbildning öppen för alla och dessutom involverat relevanta KTH-forskare inom våra partnerskap. Att samarbetet mellan oss och våra afrikanska partneruniversitet har bidragit till en hållbar och rättvis omställning som leder till en positiv utveckling.

Vad anser du att satsningen kan innebära för studenter på KTH?

– Jag hoppas att man kan se det här som en av flera möjligheter att vara delaktig i arbetet med att förändra världen. Vilket i sin tur bidrar till att KTH:s varumärke och roll i samhällsutvecklingen stärks. Jag hoppas se fler fina exempel på hur nya världar öppnas för våra studenter som åker till Afrika, men även för de afrikanska studenter som kommer till KTH/Sverige. Det händer något med den som får möter en värld med andra levnadsvillkor, sociala strukturer och samhällsnormer. Här kan de riktigt intressanta innovationerna födas.

Text: Jill Klackenberg