Till innehåll på sidan

Principer för KTH:s utbildning på plats

Tre ungdomar framför en stor bildskärm som visar en virtuell person.
Hur KTH:s utbildningar ska se ut i framtiden finns i ett ramverk i form av 13 olika principer. (Foto: KTH)
Publicerad 2022-06-22

Hur ska KTH:s utbildningar fortsätta vara relevanta och attraktiva i en allt hårdare konkurrens? Det är en av frågorna i det omfattande utvecklingsarbetet för Framtidens utbildning som utbildningsnämnden haft i uppdrag att driva sedan förra våren.

– KTH är ett av Sveriges ledande universitet och vi har i många fall en hög kvalitet på våra utbildningar, men det är inget vi kan ta för givet för all framtid, säger Anna Jerbrant, grundutbildningsansvarig på ITM-skolan och ledamot i utbildningsnämnden.

Forskning visar bland annat ökade behov av att universiteten måste vara mer snabbfotade, använda digitaliseringen i högre grad, bli mer tvärvetenskapliga för att lösa samhällsutmaningar och ha ett större studentfokus.

– Många av de globala utmaningar som vi ser framför oss går över många discipliner. Vi, såväl lärare som studenter, måste ha respekt för andra discipliner och vilja lösa problem tillsammans. Även om våra studenter måste få djupa kunskaper i sitt ämnesområde, så ökar kraven på att de också kan tillämpa dem och lösa problem med andra discipliner, säger Joakim Lilliesköld, lektor på EECS och ledamot i utbildningsnämnden.

På KTH finns just nu flera olika spännande initiativ och pågår mycket för att utveckla våra utbildningar på olika sätt.
– Vi tror mycket på de goda exemplens makt, säger Anna Jerbrant.

Rapporten Ett ramverk för framtidens utbildning som tagits fram av utbildningsnämnden vid KTH som underlag för diskussionen består av en nulägesanalys. Arbetet med Framtidens utbildning har involverat många under de senaste åren från både KTH:s organisation och externa intressenter genom bland annat workshops och presentationer.

I rapporten ingår också förslag på hur KTH ska arbeta för att utveckla och stärka KTH:s utbildningar på lång sikt och principerna för dessa. Under våren har förslaget på principer förankrats på bred front på olika nivåer och sammanhang i hela organisationen.

Den 14 juni fattade rektor beslut om de 13 principerna för framtidens utbildning som alltså ska vara en ram för av KTH:s utbildningar framåt. Principerna rör alltifrån att betona vikten av att studenterna får både bredd och djup i sina ämneskunskaper till att integrera livslångt lärande.

Leif Kari, vicerektor för utbildning på KTH. Hur ska principerna användas?
- Ramverket ger en gemensam riktning på arbetet med framtidens utbildning samtidigt som det tillåter autonomi för utveckling på individ-, kurs-, avdelnings-, institutions-, program- och skolnivå. Den bästa balansen ur både styrnings- och förändringsperspektiv!

Finns det någon rangordning bland principerna eller hur ska man tänka där?
– Ju mer vi arbetat med att ta fram principerna desto mer sammanflätade ser vi att de är. Det är därför svårt att lyfta upp någon princip som viktigare än någon annan. Däremot lämpar sig arbetet med vissa principer på mer central och skolövergripande nivå; exempelvis Flexibla och strukturerade studievägar, medan andra principer kan arbetas med mer lokalt och på programnivå; exempelvis Väsentliga kunskaper samt bedömning och examination för lärande.

Principerna gäller från den 1 juli i år.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2022-06-22