Stockholm trios Brysselkontor redo för ny EU-kommission
Vilken potentiell påverkan kommer EU-valet att ha på forskning och utbildning i Europa? Och hur arbetar universitetsalliansen Stockholm trio med att påverka EU:s forskningsagenda? Vi ställde tre frågor till Dan Andrée, senior rådgivare på universitetsalliansens kontor i Bryssel.
Vilken betydelse har EU-valet för forskning och utbildning i Sverige och Europa?
Efter valet kommer Europaparlamentet att rösta för att godkänna en ny ordförande för EU-kommissionen och därefter alla kommissionärer. En ny forskningskommissionär kan spela en avgörande roll för utformningen av EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, FP10. Exempelvis om fokus ska ligga på excellens eller om satsningarna ska göras mer jämnt fördelat över hela EU. Inriktningen för ramprogrammet avgörs dock främst på högre nivå baserat på den nya EU-kommissionens prioriteringar för kommande period. EU-valet påverkar exempelvis om det blir fortsatt prioritering av grön omställning och digitaliseringen, där ramprogrammet för forskning och innovation är ett av de viktigaste instrumenten för att driva detta arbete.
Den nya EU-kommissionen kommer presentera förslag till kommande ramprogram för forskning och innovation 2028-2034, FP10, i mitten av 2025. Det nya EU-parlamentet kommer tillsammans med Europeiska rådet hantera förhandlingarna.
Forskningskommissionären är vanligtvis inte högst upp på EU-parlamentets agenda vilket har både fördelar och nackdelar. Parlamentet har konsekvent argumenterat för ökade medel till forskning så förhoppningsvis kommer detta fortsätta. Anledningen till att forskning inte ligger högre på EU-agendan kan delvis bero på att det generellt inte är en kontroversiell fråga, utan det finns ett brett stöd för forskning bland de traditionella partierna, oavsett partifärg.
Vad gör universitetsalliansen Stockholm Trio i Bryssel för att påverka EU-kommissionens arbete för forskning och innovation?
Universitetsalliansens Brysselkontor har ansvar för att skapa och underhålla nätverk i Bryssel som främjar forskning, utbildning och innovation. De mest betydelsefulla nätverken är EU-kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (DG Forskning och Innovation) samt UnILiON . Genom dessa kanaler får vi viktig information som vi kan skicka hem och det är också genom dessa nätverk som vi kan agera proaktivt och påverka.
När det gäller FP10 tog Stockholm trio fram en position i februari 2023 som har fått stor spridning, bland annat genom en debattartikel i Science Business som föreslår ökade satsningar på samverkansforskning mellan akademin och externa aktörer inom grundforskningen. Tvärvetenskap betonas också som en viktig komponent i ramprogrammet. Det finns en risk idag att politiker vill ha kortsiktiga effekter från ramprogrammet genom att främst stödja forskningsprojekt som passerat den initiala forsknings- och utvecklingsfasen. Även om detta inte är felaktigt i sig, riskerar en brist på satsningar på grundforskning i de tidigare faserna av teknikutvecklingen leda till en situation där det saknas grund för framtida innovationer.
Vilket stöd erbjuder Brysselkontoret forskare på lärosätena inom Stockholm trio?
Brysselkontoret delar kontor med Stockholmregionens Europakontor och består av två handläggare samt en praktikant. Varje lärosäte har även en handläggare i Stockholm anställd på respektive avdelning för forskningsstöd. Handläggarna i Stockholm ansvarar för att sprida informationen från Brysselkontoret internt som en del av deras arbete med att stödja forskarna. De bidrar också mycket till verksamheten i Bryssel.
Tack vare universitetsalliansens närvaro i Bryssel och våra nätverk och kontakter, inklusive svenska EU-representationen, EU-kommissionen, andra lärosäteskontor, kan vi få tidig information och skicka hem trendspaningar. Detta gör det möjligt för Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet att agera proaktivt och vara förberedda inför nya utvecklingar. Detta omfattar nya policyinitiativ, där Brysselkontoret flaggar för när det är lämpligt att framföra synpunkter och bidra till dess utformning.
Brysselkontoret skickar även hem utkast till utlysningar så att forskarna kan förbereda sig bättre eller ge inspel på dessa. Varje höst anordnar Brysselkontoret även en EU-kurs för forskare från Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Kursen syftar till att öka forskarnas förståelse för EU med fokus på forskning och innovation samt att förbättra deras beredskap för deltagande i Horisont Europa och andra initiativ. Kursen har blivit mycket uppskattad. Forskare och kollegor som besöker Bryssel är alltid välkomna att besöka oss!
Seminarium 29 maj på KTH campus om EU:s ramprogram för forskning och innovation