”Vi vill nå ut bredare med forskningsstödet”
I det nu pågående utvecklingsarbetet av verksamhetsstödet görs en genomlysning av ett antal stödområden, bland annat inom forskning.
– Vi hoppas att arbetet ska leda till ett fördjupat stöd och samarbete med skolorna, säger Maria Haglund, chef för KTH Biblioteket.
Maria Haglund tillsammans med Maria Gustafson, chef för Research Support Office (RSO) och Lisa Ericsson, chef för KTH Innovation leder arbetet. För deras del handlar vägen mot ett gemensamt verksamhetsstöd om att hitta gemensamma nämnare, en tydligare kommunikation inom organisationen och att få tid och utrymme att jobba med förbättringsåtgärder som kan hjälpa KTH:s forskare.
– För oss handlar det inte om ett samgående med motsvarigheter till oss ute på skolorna som det är för många andra stödområden. Utan för vår del handlar det mer om att sätta fokus på utveckling och att lyfta tjänster och tydliggöra forskningsstödet och de olika stödfunktioner som finns, säger Lisa Ericsson.
– Vi har tittat på vilka delar av stödet som kan fördjupas och försökt kartlägga behoven som finns på skolorna för att se hur vårt stöd bäst kan underlätta för forskning och innovationsprocessen. I grunden handlar det mycket om att hos oss finns det en stor expertkunskap kring olika processer. Det är något vi behöver bli bättre på att få ut inom KTH, fyller Maria Gustafson i.
I arbetet med ett gemensamt och samordnat verksamhetsstöd där målet är att studenter, lärare, forskare och andra medarbetare ska få ett likvärdigt och tillgängligt stöd oavsett var på KTH de befinner sig har flera grupperingar inom stödfunktionerna gjort genomlysningar och definierat sina utvecklingsbehov under 2022. Och nu är det inte långt kvar innan den nya organisationen för verksamhetsstödet börjar gälla, den 1 januari 2023. Utvecklingsarbete ska sedan fortsätta fram till 2026.
En målbild för Maria, Lisa och Maria är att skapa tydlighet kring hur forskarna får tillgång till stödet och utveckla både befintliga tjänster och hitta nya utvecklingsområden. Så att alla tjänster som erbjuds inom olika projekt och delar av forskningsstödet används ännu mer.
– Under kartläggningen och det förarbete som gjorts har vi också fått en chans att kroka arm med en större del av KTH. Det kommer förhoppningsvis underlätta arbetet framåt. Så vi blir mer effektiva. I grunden handlar det också mycket om strategi, vilken arbetsplats vill vi ha. Vi vill synliggöra det stöd som finns mot forskare oavsett om det handlar om RSO, de tjänster som biblioteket har eller till exempel det stöd som KTH Innovation verkar för, säger Maria Haglund.
En grundläggande del som man tittat närmare på handlar om det stöd som finns för forskningsfinansiering.
– Forskningsfinansiering är ett område som det ges stöd inom och som vi behöver kommunicera bättre. Många forskare skulle ha nytta av det stöd som redan erbjuds och stödfunktionernas expertkunskap kan göra stor nytta för att öka beviljandegraden, säger Lisa Ericsson och Maria Haglund fyller i:
– Detsamma gäller stöd kring publicerings- och forskningsdataområdet. Det är komplext och i förändring. Där man som enskild forskare kan ha svårt att ha koll på den senaste uppdateringen.
Maria Gustafson avslutar:
– Enkelt sammanfattat, det ska vara lätt att göra rätt. Dit ska vi komma, alla ska veta vilket stöd som finns tillgängligt och hur man tar del av det.
Text: Annelie Englund