Livslångt lärande på EECS – nu och framåt
Intervju med Patrik Hilber
Bota lärarnas största rädsla, inse våra styrkor och starkt internt engagemang – det är Patrik Hilbers recept för att forma framtiden av livslångt lärande. Denna artikel ger dig en inblick i hur EECS tar sig an utmaningarna för att omdefiniera utbildningens gränser och göra kunskap tillgänglig för alla, oavsett ålder eller bakgrund.
Sedan i våras har Patrik Hilber rollen vice Grundutbildningsansvarig med ansvar för livslångt lärande på EECS. Hans främsta uppdrag är att stödja och underlätta för lärare som antingen redan ger eller funderar på att erbjuda kurser inom vidareutbildning.
För närvarande jobbar Patrik med strategin men blir också involverad i det praktiska som att ge studenter tillgång till kursrummet i den digitala lärplattformen Canvas.
– Vi är ett team som arbetar tillsammans för att göra detta möjligt. För att detta ska fungera sömlöst och inte sömnlöst krävs samverkan med utbildningsadministrationen, avtalsansvarig och kommunikationen på skolan, säger Patrik.
Patrik delar sin vision för framtiden där samarbetet och kommunikationen inom skolan kan fördjupas och förbättras, inspirerat av exempel från andra lärosäten.
– Det finns utrymme för närmare samarbete, inte bara inom vårt team utan även med andra grupper inom skolan. Vi måste erbjuda våra lärare ett mer aktivt stöd. För närvarande kräver många situationer en betydande administrativ insats, vilket resulterar i en förlust av tid och resurser.
Administrationen kan verka avskräckande
En av de största utmaningarna för lärare som vill engagera sig i livslångt lärande är den potentiella administrationen som kan kännas överväldigande. Patrik identifierar två huvudaspekter:
– För det första kan det upplevas som oklart och komplicerat att starta en kurs. För det andra kräver det en betydande intern arbetsinsats.
Patrik ser framåt och problemet är att ge ett bra stöd utan att det blir för administrativt tungt.
En annan utmaning är att genomströmningen är dålig. Hur den kan förbättras är något som vi måste jobba med på sikt och som antagligen är olika beroende på vilken kurs det gäller.
– Ett sätt att öka genomströmningen är att se över examinationerna. Till exempel att erbjuda mikroexaminationer som är en mer kontinuerlig examinationsform.
Vi ska göra mer av det vi redan gör bra
KTH:s mål är att inom tio år ska 20 % av utbildningsverksamheten bestå av fortbildning, nära en ökning med 25 % jämfört med nuvarande nivåer. Detta kräver en rad åtgärder.
– På vägen framåt är det viktigt att vi inser att vi redan gör en mängd bra saker inom vidareutbildning. Vi måste lära och bygga på dessa framgångar. Vi har redan flera efterfrågade ämnen med bra samarbeten men det kan nog finnas fler. Vår uppgift är att lyssna på industrin och andra intressenter för att identifiera behov och erbjuda vår expertis i former som de kan dra nytta av.
För att utveckla verksamheten behövs också fler resurser, inklusive personer som kan arbeta heltid med de fristående kurserna.
– I vissa fall kan vi skala upp det som redan fungerar för stora grupper. Om en 7,5-poängskurs är framgångsrik som programkurs, kan en separat kurs med 3 poäng vara ett lämpligt alternativ, kanske parallellt med programkursen. Det finns en ömsesidig nytta för både KTH, industrin och studenterna genom detta med bredare kontakter och möjligheter till forskningssamarbeten. Alternativt kan vi arbeta på att förbättra och utöka utbudet av onlinekurser eller erbjuda programkurser för yrkesverksamma.
Ökat internt engagemang
Det finns ett betydande internt engagemang för att utveckla livslångt lärande på EECS, och Patrik betonar vikten av att säkerställa att nödvändiga resurser finns tillgängliga för att driva denna utveckling.
– Vi identifierar nu områden som kan förbättras. Vi har också fått värdefull feedback från interna resurser, vilket är mycket uppmuntrande. Utmaningen framöver är att säkerställa att vi har tillräckliga resurser och en organisation som kan möjliggöra denna expansion. Att expandera är en nödvändig risk att ta, och det kräver ett stark åtagande.
Patrik avslutar med att det finns andra lärosäten som har lyckats och misslyckats på denna resa och att vi kan lära från dem för att göra livslångt lärande till en god möjlighet.
Text och bild: Charlotta Alnersson
Relaterade nyheter
Nytt masterprogram i hållbar digitalisering
Stor efterfrågan från både studenter och personal på KTH har gjort att det nya masterprogrammet inrättats i rekordfart. Nu är det öppet för ansökan med studiestart i augusti 2024.
Läs artikeln
De har en nyckelroll i rekryteringen av nya studenter
Varje år guidar ambassadörerna nästan 100 grupper på campus, svarar på 2000 förfrågningar, besöker skolor och deltar i utbildningsmässor. Ungefär hälften av de tillfrågade presumtiva studenterna säger...
Läs artikeln"Det fick mig att inse hur mycket som ligger i våra händer"
På KTH har vi hängivna lärare som varje dag gör allt för att inspirera, utbilda och vägleda nästa generations ingenjörer, forskare och innovatörer. Lyssna på vad några av dem säger om viktiga ögonblic...
Läs artikeln