Genom att lägga lite tid på att få dina resultat att synas i flera kanaler än vetenskapliga tidskrifter kommer ännu fler människor i kontakt med forskningen. Du ökar alltså chansen att fler läser, diskuterar och delar dina artiklar. Nedan hittar du en rad tips för dig som vill bli bättre på att kommunicera ut din forskning.
Varför behöver jag kommunicera min forskning?
Varför behöver du som forskare lägga krut på att kommunicera och sprida din forskning? Räcker det inte med att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter?
Framgång inom akademisk forskning har ofta mätts i hur mycket en vetenskaplig artikel citeras i andra vetenskapliga arbeten. Idag kan alla digitala spår som en artikel lämnar efter sig i sociala media eller nyhetsartiklar få betydelse. Om du lägger lite tid på att få dina resultat att synas i flera kanaler kommer också fler människor i kontakt med forskningen. Du ökar alltså chansen att fler läser, diskuterar och delar dina artiklar. Förhoppningsvis är det idéer som andra kan ha nytta av.
När KTH:s forskning syns utåt hjälper det till att bygga KTH:s varumärke, vilket har betydelse för universitetets ranking, något som lockar ännu fler duktiga människor till KTH.
Som myndighet har KTH även en skyldighet att visa vad man gör för skattepengarna. Även forskningsfinansiärerna är intresserade av att veta vad de får för sina pengar. Vissa forskningsfinansiärer har börjat fråga efter kommunikationsplaner i sina utlysningar och förväntar sig återkoppling om hur forskningsresultat delats med journalister och allmänhet.
Ander Sahlman och Pontus Ströbaek är inbjudna till KTH för att coacha forskare i att prata om sin forskning. Foto: Niklas Lindgren
Presentation
"Att kunna presentera sin forskning öppnar dörrar"
Hur får du folk att lyssna när du förklarar ditt forskningsområde? Och hur får du dem att förstå? Hösten 2020 bjöds Anders Salman och hans kollega Pontus Ströbaek in till KTH för att coacha forskare till att vässa sina färdigheter i att presentera sin forskning. Vi frågade Anders Sahlman vad vi kunde förvänta oss av eventet.
Så presenterar du din forskning – tips från en mästare
Hur berättar man om komplicerad vetenskap så att folk förstår? Rezan Güler, KTH-doktorand och svensk mästare i att presentera forskning, delar med sig av sina bästa tips.
Didem Gürdür Broo började använde LinkedIn för sin forskning för fem år sedan, när hon doktorerade vid Institutionen för Maskinkontruktion, KTH. Idag spelar kanalen en viktig roll, både för att utöka hennes personliga nätverk och för att sprida hennes forskning. Här delar hon med sig av sina bästa tips.
Måste en forskare kommunicera vad hen gör, räcker det inte med att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter? Och det där med sociala medier har väl inget med forskning att göra? Frågar man Wouter van der Wijngaart handlar framgångsrik forskning om hur du når ut. Han råd lyder: ”Var inte vara rädd att förenkla”.
En genomtänkt KTH-profilsida är ett bra sätt att marknadsföra sig själv och sin forskning - på det sätt du själv önskar. Det är dags att lägga jantelagen på hyllan, en smart profilsida kan göra stor nytta.
Det är rådet som forskare Wouter van der Winjgaard, EECS, ger om du vill börja kommunicera din forskning. Under den här workshopen ger han dig en strukturerad överblick över hur du kan öka din samhällspåverkan. Han bjuder även på några enkla knep och guidar dig praktiskt! - i att kommunicera din forskning.
KTH Innovation arbetar med entreprenörskap på KTH och hjälper studenter, forskare och anställda att utveckla en idé eller skapa impact, det vill säga samhällsnytta, från din forskning.
Research Support Office (RSO)
På RSO finns KTH:s samlade expertis inom extern forskningsfinansiering. Här kan du bland annat få hjälp när ett forskningsprojekt är på idéstadiet, ansökningsprocesser och kontrakthantering.
KTH Bibliotek
KTH Bibliotek erbjuder support i frågor relaterat till bibliometrisk data och publicering av av forskning. De hanterar DiVA, open access, Altmetrics och analys av data.
