Fåglar undervisar i klimatfrågor

Publicerad 2019-12-04

I vår drar Vetenskapens Hus igång en klimatutbildning ur ett, så att säga, fågelperspektiv.
Genom att analysera data från ringmärkta fåglar ska gymnasieelever dra egna slutsatser kring klimatförändringen. 

Intill Brunnsviken tidigt en morgon i november står en man vid en fågelbur och hoppas på att fånga sidensvansar. Eller kanske en Steglits. Sidensvansar är inte helt enkla att fånga, de är flockfåglar och dyker bara upp vissa perioder.

En ringmärkt blåmes

Fåglarna som fångas i buren ska ringmärkas på Naturens Hus, en av Vetenskapens Hus lokaler, som i sin tur hör till ITM-skolan på KTH. I Bergianska trädgården bedriver Vetenskapens Hus undervisning i grön biologi, geologi och miljö för skolklasser. Allt för att sprida kunskap och känsla för naturen, väcka intresse för naturvetenskap och miljöfrågor. Och sedan i höstas ringmärker Naturens Hus fåglar. Tanken är att det till våren ska resultera i ett skolprogram.

- Vi ville göra något intressant kring klimatfrågan. Här kan man till exempel åskådliggöra klimatförändringar genom att titta på data om fåglar, data som är tillgängliga tack vare ringmärkningen, säger Ann Franzén om basar över verksamheten i Naturens Hus.

Ann Franzén på Naturens Hus

Och så får gymnasieeleverna lära sig fakta om flyttfåglar, ringmärkningen som forskningsmetod och inte minst: historien – sann eller ej - om hur man kom på vart fåglarna tog vägen på vintern när man såg en stork med en afrikansk pil genomborrad kroppen. 

Just idag har medarbetarna på Naturens Hus hjälp av två licensierade ringmärkare, Thord Fransson och Lina Jansson från Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet. Flera medarbetare håller på att lära sig att ringmärka för att så småningom leda skolprogrammet och visa besökande klasser ringmärkta fåglar. 

Först ut att bli fångad i fällan är en blåmes. Lina Jansson hanterar med van hand den pigga fågeln. Den får en numrerad ring runt benet och dess vinglängd, vikt, och kön bestäms. Genom att blåsa i fågelns fjäderdräkt blottläggs huden och man avgör hur välgödd den är på en tiogradig skala. Alla uppgifter nedtecknas noggrant.

- Med hjälp av data från fåglar kan man bland annat se populationsförändringar och trender bland arterna. Det blir som en form av miljöövervakning. Att ringmärka fåglar är en multimetod som många forskare använder för att samla data, berättar Lina Jansson.

En mager hackspett skriker ilsket och högljutt och gör sitt bästa för att hacka sig loss. Innan fågeln är

dokumenterad har den pickat hål på flera ställen på Linas händer. Sånt man får tåla, menar hon. 

Tord Fransson har ringmärkt fåglar i 40 år, den första redan som 14-åring. Nu har han fångat ännu en blåmes som han varligt undersöker.

- Blåmesar är rätt tåliga, annat är det med domherrar, de är väldigt stresskänsliga, då måste man vara snabb, berättar han.

När morgonens ringmärkningspass avslutas har nio fåglar fått en egen identitet - nio av alla de runt 300 000 fåglar som ringmärks varje år: Sju blåmesar, en talgoxe och den arga hackspetten. Och Thord Fransson får snällt vänta lite till på en sidensvans.

Text och foto: Anna Gullers