Machofällan drabbar inte bara män

”Det är inte bara män som är macho”, säger Ulrika Sedell i webbföreläsningen som jag lyssnar på under lunchen. ”Vi är många som har kopierat normen från 1700-talets industrialism då styrka, tydlighet och effektivitet var ledarideal. Och för alla, såväl män som kvinnor och ickebinära, är det viktigt att ifrågasätta dessa normer för att må bättre, prestera på jobbet och skapa samhällsförändringar.”

Tydligen drabbas många män hårt av machonormen de föds in i. Av alla svenskar som begår självmord är 7 av 10 män*. Fler pojkar misslyckas i skolan än flickor. Varför? Sedell, beteendevetare och en av författarna till boken Manlighetskoden, berättar att det bland annat kan förklaras med att pojkar inte lärt sig lyssna inåt, be om hjälp och prata om känslor.

Visst, det där har man ju hört förr, tänker jag spontant när jag lyssnar på föreläsarens ord. Allt eftersom föredraget fortskrider förstår jag att även kvinnor trillar i machofällan. Jag själv är fast i den. Under otaliga möten har jag gjort allt för att visa upp en stark fasad, och har förstås haft svar på alla frågor. Jag har oftare undrat hur mina kvinnliga kollegor mår än mina manliga. Och visst har jag belönats i de lägen när jag har klarat mig själv och löst saker och ting på egen hand.

Precis som Sedell tror jag tyvärr att det blir både slitsamt och ineffektivt i längden att ständigt försöka upplevas som starka och kapabla. Det skapar distans i arbetsgrupper som gör att vi samarbetar sämre. Vi missar potentiella innovationer eftersom vi inte lyssnar på alla personer i rummet. Och vi blir i längden fler som mår dåligt.

Så vad innebär det att vara sig själv på jobbet och bryta mot machoidealet? I boken Manlighetskoden kan man läsa om 16 svenska ledare som berättar om tillfällen då de gråtit på jobbet eller stått upp för en kollega, och om hur nya ledarskapsmetoder banade väg för en mer inkluderande arbetskultur. Man kan även läsa om ledarskapets 7 dygder, som enligt författarna kan förändra det personliga ledarskapet. Här måste jag bara få tipsa om ett par dygder, som du kanske kan börja följa redan idag.

Be om hjälp

Det är så lätt att bara köra på och anpassa sig efter allt från nya corona-rekommendationer till digitala verktyg. Så lätt att säga, ”Ja visst, det löser jag”. Svårare att erkänna att man inte förstår eller hinner med. Kanske kan du börja med frågan ”Vad ska jag leverera?” och sedan fundera på ”Vad behöver jag för att klara av det?”

Var nyfiken

Någon har en idé på ett möte och du är stressad och orkar inte lyssna. Du tänker att ni redan har provat så många idéer och att de inte brukar fungera. Testa att möta intryck med nyfikenhet, både intryck från ditt inre och från andra människor. Kanske blir det lite roligare, lite mer spännande att bemöta idén med ett ”Berätta mer” och ”Hur tänker du då?”

Visa medkänsla

Visste du att din kropp frigör endorfiner när du visar medkänsla? Samma hormon som gör dig pigg och glad av sex och motion. Du behöver inte bära själva känslan av din doktorandkollegas stress inför en deadline, men du kan visa att du bryr dig och fråga hur det känns.

Stå upp för dig själv och andra

Vi kallar det civilkurage och det är i mångt och mycket det som ger oss mod att tillsammans genomföra förändring. Säg ifrån om någon utövar härskarteknik på någon annan. Ta tillbaks ordet om någon avbryter dig på ett möte. Lyssna på vad just dina värderingar säger till dig att göra.

Ja, macho är nog både du och jag då och då. Men kanske kan vi ta av macho-kostymen någon gång emellanåt och visa vårt rätta jag. Oj, vilken härlig nakenchock det kan bli!

Text: Ulrika Georgsson
Kommunikatör på ITM-skolan och medlem i JML-gruppen för Verksamhetsstödet

På Manlighetskoden.se  kan du läsa mer om de 7 dygderna och även testa om du är macho eller autentisk.

*https://www.suicidezero.se/