”Mer frihet i utbildningsprogrammen”
KTH:s skolor har tagit fram varsin reformagenda. På ITM-skolan fokuserar man främst på att få kontroll över ekonomin, men skolchefen Pär Jönssons vision handlar om en friare utbildning med nära koppling till yrkeslivet.
Vad är skillnaden mellan en reformagenda och den verksamhetsplan som skolorna brukar upprätta?
– En traditionell verksamhetsplan på KTH har varit mer detaljstyrd, medan reformagendan är en långsiktig plan mot de fyra mål som formulerats av rektors ledningsgrupp.
Vad ska skolan förändra/åstadkomma i verksamheten och som kopplar till KTH:s övergripande mål och vision?
– Alla skolor har ju lite olika förutsättningar och behov. Vår situation präglas av att vi inte har något myndighetskapital, det vill säga inga pengar på banken, vilket gör att vårt främsta fokus handlar om att få kontroll på ekonomin innan vi kan göra framtidssatsningar. Bland annat handlar det om att öka utbildningsvolymen och andelen externa medel, göra mer lika på alla delar av ITM, minska antalet konsulter och utnyttja lokalerna så optimalt om möjligt.
Och i det längre perspektivet, vad står högst på reformagendan som kan kopplas till KTH-målen?
– Vi jobbar redan nu med framtidens utbildningsutbud och kikar på principer som ligger i linje med KTH:s mål. Vi vill att det ska finnas utrymme för att utveckla individens egna intressen och talanger i utbildningen, att inte låsa in folk för tidigt i utbildningspaketen och få in mer valfrihet i masterprogrammen. Ytterligare ett spår är att erbjuda masterutbildningar där vi har starka forskningsmiljöer och på så vis vässa KTH och dessutom dra nytta av RAE:n och koppla den senaste forskningen till vår utbildning. Det vill säga utgå från vad vi är duktiga på, och styra utbildningen bakifrån, så att säga.
– En av målsättningarna är ju också att utveckla studenternas praktiska yrkeskunnande och ha öppna experimentella miljöer. Vi vill ju kunna erbjuda detta – praktiska moment är väldigt uppskattat och viktigt för förståelsen i arbetslivet, och vi behöver ha bra labb för att vara konkurrenskraftiga. Men labb är dyrt och på ITM – liksom på övriga KTH – måste vi försöka samverka kring de labb som vi ska ha kvar.
Hur ser pedagogiken ut i framtidens utbildning?
– Vi kikar på hur vi kan implementera nya pedagogiska metoder – främst sådant som kretsar kring AI.
Det känns som att ITM lägger mycket fokus på att tänka nytt kring just utbildningsmålen?
– Ja, naturligtvis. ”Fabriken KTH:s” huvudsakliga produkter är ju civilingenjörer, högskoleingenjörer, tekniklärare och doktorander.
Berättat för: Anna Gullers