Att nytänka sig genom krisen
Att driva ett stort förändringsprogram kring KTH:s utbildningar i skuggan av åtstramningar och höga lokalkostnader väcker kanske en del frågor. Svaret tycks dock vara att i kristider är det just framåtblickande som behövs. I linje med den strategin blev årets utbildningskonferens SoTL startskottet för en medskaparkampanj kring programmet Framtidens utbildning.
När KTH:s nya rektor Anders Söderholm inledde årets SoTL (Scholarship of Teaching and Learning conference) beskrev han det kärva ekonomiska läget som en motivation för att satsa på framtidens lärande, snarare än som ett hinder. En uppfattning som delas av Joakim Lilliesköld, programledare för förändringsprogrammet Framtidens utbildningar:
– En sådan här kris skapar ju en viktig diskussion kring hur vår utbildningsmiljö ska se ut, vad vill vi ha våra lokaler till, och vad vi vill vi ha ut av våra studenter. Att vi nu underpresterar på vissa områden går ju att se som en tydlig signal om att vi ska tänka nytt, säger han.
– I stället för att bara hyvla bort kostnader, kan vi se det som en möjlighet att försöka hitta roten till de problem vi har, det är ett sätt att investera sig ur problemet och gå starkare ur det.
I programledningsgruppen för Framtidens utbildning har Joakim Lilliesköld sällskap av ITM:s Anna Jerbrant, SCI:s Gunnar Tibert, koordinator Per Fagrell och kommunikatör Sofie Kim. En viktig del av deras arbete är att lyssna in olika grupper och förankra programmet i verksamhetens behov. En medskaparkampanj lanserades därför under årets SoTL.
– Kampanjen kommer att pågå i olika former under våren, och alla intresserade är välkomna att bidra med innehåll till de 5 områden och 13 principer som utgör ramverket, säger Sofie Kim.
Utbildning för framtidens samhällsutmaningar
Enligt Joakim Lilliesköld finns det alltid förbättringsmöjligheter för att våra utbildningar ska fortsätta vara högrelevanta och attraktiva och KTH förblir ett ledande tekniskt universitet.
– Ett exempel är hur studenternas förmåga att lösa samhällsproblem kan öka, säger han.
Det leder rakt in på princip nummer två: ”Förmågan att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling (P2)”. En formulering som nästan kan betraktas som en uppdragsbeskrivning för hela programmet.
Joakim Lilliesköld beskriver det som en princip med fantastisk potential, trots att det kanske också är den som kommer kräva mest arbete.
– Om vi har en systematisk approach till den principen och tänker på vilken progression av läraktiviteter studenterna behöver för att klara princip 2 så kommer mycket annat att falla på plats. Den hänger också ihop med mycket annat, som breddad rekrytering och i förlängningen en helt ny utbildningskultur.
Även rektor Anders Söderholm tog upp princip P2 i sitt inledningstal och exemplifierade med hållbar utveckling, snabb teknikutveckling, klimatkris och diversifiering – alla ”omedgörliga” problem som kräver god analytisk förmåga och en slags generiska kunskaper som hjälper studenter att kunna ta itu med denna typ av utmaningar i framtiden. Anders Söderholm sade också att han gärna ser att KTH är ledande kring den här typen av frågor.
Både ramverk och plattform
Sofie Kim berättar att ramverket är lika mycket ett sätt att skapa interaktion kring principerna som det är en vägledning. Det kan även vara en plattform för gemensam kunskapsproduktion och utbyten av erfarenheter.
Joakim Lilliesköld fyller i:
– En viktig fråga är hur vi tar vara på lärdomarna från pandemin, och i synnerhet det fantastiska kunskapsutbyte vi hade då. Ett stort problem är att vi inte har tid att utveckla verksamheten i den utsträckning vi skulle vilja, men om vi delar goda erfarenheter kan vi bli mer effektiva, säger han.
Hur kan man börja bidra till arbetet med ramverket redan idag?
– Ta kontakt med oss för en fika eller en zoomträff. Berätta vad du vill göra eller vilket stöd du behöver för att komma vidare. Var med och utveckla principerna, beskriv hur kunskapsöverföring i ditt arbete kan gå till, osv. Ju fler som ger oss synpunkter och erfarenheter desto mer användbart kan ramverket bli.
Hör av er via framtiden@kth.se
Besök KTH Entré för att kommentera ramverkets områden och principer på plats, eller bidra digitalt: intra.kth.se/framtidensutbildning
Text: Alexandra von Kern